Ett möte med renar på Nutti Sámi Siida i Jukkasjärvi

Det hela började när jag frågade Sofia och Katarina om vad de ville uppleva under deras resa till norra Sverige. Jag hade aldrig besökt Nutti Sámi Siida i Jukkasjärvi innan, men hade hört talas om stället genom Kiruna Guidetur som jag säsongsjobbade på under vintern. Vi hade gäster som åkte dit på dagsbesök både för att lära sig mer om den samiska kulturen men även för att träffa renar och kanske till och med köra rensläde. Då både Sofia och Katarina är från södra Sverige så kändes det som ett bra ställe att besöka.

Jag är själv uppvuxen mitt i den norrländska naturen, med renar i skogarna runt omkring mig och med vidsträckta vidder som aldrig verkar ta slut. Och trots att jag idag bor i södra Sverige så äter jag ändå mer ren- och älgkött än jag äter nötkött. Därför så känns det inte så exotiskt för mig att besöka Nutti Sámi Siida för att hälsa på renar, lära mig mer om den samiska kulturen och att äta renkött.

Däremot så känns det roligt att få ta med mig mina vänner och få visa dom olika delar av regionen där jag kommer från. Även om just Jukkasjärvi är ganska långt från min egna hemby.

Upplev samisk historia hos Nutti Sámi Siida

Innan besöket hos Nutti Sámi Siida så pratade vi lite om samisk historia och om hur mycket vi egentligen känner till. Varken Katarina eller Sofia kände till speciellt mycket. Själv så känner jag att jag inte heller kan så mycket, trots mitt ursprung. Eller det var vad jag trodde. För när vi väl står där inne på området och blir guidade av en ung tjej, vars hemby inte alls ligger långt från min egna hemby, så inser jag att jag vet, kan och känner till så mycket mer än det jag minns.

Jag har bara glömt bort det och ibland behöver jag få en påminnelse för att komma ihåg.

“Sámi Siida är en lättillgänglig och levande mötesplats i Jukkasjärvi för besökare från när och fjärran som vill uppleva Sápmi med alla sina sinnen. Betande renar vid Torneälvens strand, utomhusutställningar som rör nomadtiden och modern samisk livsstil, lägereldar, samisk slow food, samt konst och hantverk. Allt detta och mer finns på den anrika samiska marknads- och samlingsplatsen som är ursprunget till byn Jukkasjärvi”

Beskrivningen ovan är lånad från deras egna informationsbroschyr och är väldigt bra beskrivande för vad du kan förvänta dig från ett besök i det återuppbyggda samevistet.

Jukkasjärvi, eller Čohkkiras på nordsamiska, betyder “samlingsplats”. Udden vid Jukkasjärvi är en väldigt naturlig samlingsplats då orten ligger direkt norr om ett sel (lugnt strömmande vatten mellan två forsar). Det passade väldigt bra att stanna till här med båten, kanske byta varor med någon eller för att småprata lite.

Vem är same?

Ett sameviste är en tillfällig bo- och arbetsplats där antingen en eller flera renskötande samefamiljer spenderar olika delar av året. Hos Sámi Siida så får du ta del av den samiska ursprungsbefolkningens historia och lära dig mer om de traditioner som ett nomadfolk har. Du kan se hur olika typer av boendeformer kan se ut, lyssna till traditionell jojk och du kan även prova på att kasta lasso eller åka längdskidor. Det sistnämnda är kanske inte så exotiskt för oss svenskar, men för många så är skidåkning en helt ny upplevelse.

Hälsa på renar och bjud på lite renlav (vitmossa)

Det är speciellt att möta renar för första gången, speciellt på så nära håll. För mig var det inte första gången jag träffade en ren på nära håll, men däremot så var det väldigt många år sedan jag hade närkontakt med en ren senast. För jag kan ju inte räkna alla de gånger jag möter renar när jag kör längs de ödsliga norrländska vägarna. Då skulle jag aldrig kunna sluta räkna.

Vår guide har med sig renlav, eller vitmossa, som det även kallas och vi får prova på att mata de lite skygga djuren. Den som har mest renlav blir populärast. Jag fokuserar mer på att fotografera renarna så det blir inte så jättemycket närkontakt för min del.

Renarna hos Sami Siida är även tränade på ett traditionellt sätt för att dra en släde och vill du så kan du boka in en sån upplevelse. Det gjorde inte vi utan vi nöjde oss med att besöka det återuppbygda samevistet, mata renar och äta lunch inne i lávvun (lappkåtan).

 Vilken typ av ren finns i Sverige idag?

I Sverige så har det funnits två underarter av vildrenen: skogsvildren/skogsren samt fjällvildren/fjällren. De renar som används för renskötsel i Sverige idag är skogsrenar och de är domesticerade. Med andra ord, de lever mestadels fritt i naturen men de är inte helt vilda. År 1879 så vidtog man åtgärder för att skydda de sista resterna av den svenska vildrenstammen genom att begränsa all jakt till endast höst, men vid det laget så var arten så gott som utrotad.

De sista vildrenarna levde kvar i nordligaste Norrbottens län samt i Tännäs socken i Härjedalen, men till sist så sköts även dessa djur på grund av att de försvårade tamrenskötseln. Vildrenen blev däremot totalfredad i Sverige år 1915, men trots det så kategoriseras den ändå som nationellt utdöd på den svenska Rödlistan.

Renen lever mestadels fritt i den svenska naturen idag, men samtidigt så är det inte helt vilda då varje ren har en ägare.

Lapparnas tama eller rättare halvvilda renar äro hos skogslapparna avkomlingar av skogsrenar, men hos fjällapparna äro de fjällrenar. – Sven Ekman (1953)

Visste du detta om renen?

Namn: Fjällren (Rangifer tarandus)

• Renen är anpassad till klimatet och har en päls bestående av hår som isolerar väl.
• Renen är idisslare och har fyra magar.
• Klövarna är stora nog att springa på snön och gräva genom snön efter lavar.
• Renlav är favoritfödan men den äter också ca 250 olika sorters gröna växter.
• Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn.
• Renens fiender är lo, järv, varg, björn och kungsörn.

Visste du…?

• Att det finns 51 samebyar i Sverige.
• Att inom en sameby så finns olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare.
• Att varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke.
• Att ett renmärke består av olika snitt i olika kombinationer  som skärs in i renens båda öron.
• Att det finns sameskolor på fem platser i Sverige, varav två av dessa finns i Kiruna och Karesuando.
• Att på 1960-talet så trodde man att det var farligt att lära sig två språk samtidigt och det är den största anledningen till att många samer idag inte prata samiska.
• Att “Bures!” betyder hej på samiska. Vill du lära dig fler fraser?
• Att samernas traditionella dräkt kallas för kolt.
• Att den traditionella samiska matkulturen baseras på vad naturen ger.
• Att samerna kallas för de åtta årstidernas folk.
• Att samisk slöjd kallas ofta för duodji.

Läs mer: Lär dig mer om den samiska historien.

Vi kollar på samiskt hantverk och äter lunch hos Nutti Sámi Siida

Inne i lávvun så finns en öppen eld och där kan du beställa in en traditionell samisk lunch som tillagas på plats över den öppna elden. Jag och Sofia beställde in varsin souvas, medan Katarina valde laxsoppan.

“Renkött och fisk är viktiga delar av den samiska matkulturen som handlar om att på bästa sätt ta tillvara på smaken; kvalité och god omsorg om djur och natur. Vi påstår att vi serverar världens bästa suovas; alltså traditionellt lättsaltat kallrökt renkött som äts tunt skuret på gáhkkubröd.”

Jag vet inte om jag kan hålla med om att deras souvas är världens bästa, men jag måste säga att den smakade väldigt bra. Gáhkkubröd är däremot något av det godaste bröd som finns och jag passar alltid på att köpa med mig det från marknader när det finns. Det går att baka eget gáhkkubröd också, recept finns längst ned i inlägget efter alla bilder.

Lunchen serveras mellan 11.00 och 15.00 medan det finns fika under hela dagen.

Även om du inte köper något så kan jag rekommendera att titta på det slöjdhantverk som säljs inne i hantverksbutiken. Där finns ett utbud av både traditionellt och modernt samiskt hantverk, samisk konst samt souvenirer. Jag köpte inget även om jag var lite sugen på att köpa en samisk receptbok.

Snöflingor som virvlar runt omkring oss

När det är dags för oss att bege oss vidare till nästa stopp, Ishotellet, så har det börjat snöa ordentligt. Vi säger hej då till alla renar och njuter av det snökaos som virvlar omkring i luften omkring oss. För stora snöflingor som dessa måste ju vara något av det vackraste som finns.

Recept: Gáhkku – ett samiskt tunnbröd

Receptet har jag hittat hos Tidningen Hembakat och det är skrivet av Saga Areng.

INGREDIENSER (8–10 st)

• 25 g jäst
• 2 ½ dl mjölk, fingervarm
• 1 msk strösocker
• 75 g smör, rumsvarmt
• 1 tsk salt
• 6–7 dl vetemjöl

GÖR SÅ HÄR:

1. Smula ner jästen i en bunke och tillsätt mjölken. Rör om tills jästen lösts upp.
2. Tillsätt strösocker, smör, salt och vetemjölet, lite i taget. Knåda allt till en smidig deg. Smöra eller olja in en bunke och lägg i degen. Täck den med plastfolié. Låt den jäsa i ett varmt rum till dubbel storlek, ca 1 tim.
3. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den en stund. Dela degen i 8–10 lika stora bitar och kavla ut dem till rundlar, ca 1/2 cm tjocka. Nagga dem med en gaffel.
4. Värm upp en torr gjutjärnspanna och stek rundlarna 1–2 min på vardera sida. Linda in dem i en handduk och ät direkt till en renskavsgryta!

Vill du läsa mer om samer, renar och eller om Nutti Sami Siida i Jukkasjärvi? Spana då in följande blogginlägg:

Linda (Resa Medvetet) – Mata renar hos Nutti Sami Siida i Jukkasjärvi
Sofia (Fantasiresor) – På besök i Sameland och konsten att mata en ren
Katarina (Äntligen vilse) – Klappa renar på samevisten Nutti Sámi Siida i Jukkasjärvi

Filmtips: Sameblod.