Ett möte med renar på Nutti Sámi Siida i Jukkasjärvi

Ett möte med renar på Nutti Sámi Siida i Jukkasjärvi

Det hela började när jag frågade Sofia och Katarina om vad de ville uppleva under deras resa till norra Sverige. Jag hade aldrig besökt Nutti Sámi Siida i Jukkasjärvi innan, men hade hört talas om stället genom Kiruna Guidetur som jag säsongsjobbade på under vintern. Vi hade gäster som åkte dit på dagsbesök både för att lära sig mer om den samiska kulturen men även för att träffa renar och kanske till och med köra rensläde. Då både Sofia och Katarina är från södra Sverige så kändes det som ett bra ställe att besöka.

Jag är själv uppvuxen mitt i den norrländska naturen, med renar i skogarna runt omkring mig och med vidsträckta vidder som aldrig verkar ta slut. Och trots att jag idag bor i södra Sverige så äter jag ändå mer ren- och älgkött än jag äter nötkött. Därför så känns det inte så exotiskt för mig att besöka Nutti Sámi Siida för att hälsa på renar, lära mig mer om den samiska kulturen och att äta renkött.

Däremot så känns det roligt att få ta med mig mina vänner och få visa dom olika delar av regionen där jag kommer från. Även om just Jukkasjärvi är ganska långt från min egna hemby.

Vi möter renar och får ta del av samisk historia hos Nutti Sámi Siida.

Upplev samisk historia hos Nutti Sámi Siida

Innan besöket hos Nutti Sámi Siida så pratade vi lite om samisk historia och om hur mycket vi egentligen känner till. Varken Katarina eller Sofia kände till speciellt mycket. Själv så känner jag att jag inte heller kan så mycket, trots mitt ursprung. Eller det var vad jag trodde. För när vi väl står där inne på området och blir guidade av en ung tjej, vars hemby inte alls ligger långt från min egna hemby, så inser jag att jag vet, kan och känner till så mycket mer än det jag minns.

Jag har bara glömt bort det och ibland behöver jag få en påminnelse för att komma ihåg.

“Sámi Siida är en lättillgänglig och levande mötesplats i Jukkasjärvi för besökare från när och fjärran som vill uppleva Sápmi med alla sina sinnen. Betande renar vid Torneälvens strand, utomhusutställningar som rör nomadtiden och modern samisk livsstil, lägereldar, samisk slow food, samt konst och hantverk. Allt detta och mer finns på den anrika samiska marknads- och samlingsplatsen som är ursprunget till byn Jukkasjärvi”

Beskrivningen ovan är lånad från deras egna informationsbroschyr och är väldigt bra beskrivande för vad du kan förvänta dig från ett besök i det återuppbyggda samevistet.

Jukkasjärvi, eller Čohkkiras på nordsamiska, betyder “samlingsplats”. Udden vid Jukkasjärvi är en väldigt naturlig samlingsplats då orten ligger direkt norr om ett sel (lugnt strömmande vatten mellan två forsar). Det passade väldigt bra att stanna till här med båten, kanske byta varor med någon eller för att småprata lite.

Vem är same?

Det finne en definition på vem som kan kalla sig same i sametingslagen. För att få skriva in dig i röstlängden till Sametinget så säger denna lag att du ska ha, eller ha haft, samiska som språk i hemmet. Du ska även anse dig vara same. Med andra ord så kan det kännas lite luddigt om vem som egentligen får kalla sig för same. Vad skapar egentligen en identitet? Kort sagt så verkar det handla mycket om ens ursprung, ens uppväxt och om man själv vill vara same. Även fast du har samiska föräldrar så betyder det inte att du automatiskt blir same. Om du inte vill vara same så är du helt enkelt inte same heller.

Förr, i tidigare lagar, så var man tvungen att ha renar och ägna sig åt renskötsel för att kunna kalla sig same. Men då det innebar att stora grupper av samer helt plötsligt inte räknades som samer i statens ögon så har man nu ändrat denna lag.

Vad är ett sameviste?

Ett sameviste är en tillfällig bo- och arbetsplats där antingen en eller flera renskötande samefamiljer spenderar olika delar av året. Hos Sámi Siida så får du ta del av den samiska ursprungsbefolkningens historia och lära dig mer om de traditioner som ett nomadfolk har. Du kan se hur olika typer av boendeformer kan se ut, lyssna till traditionell jojk och du kan även prova på att kasta lasso eller åka längdskidor. Det sistnämnda är kanske inte så exotiskt för oss svenskar, men för många så är skidåkning en helt ny upplevelse.

Nutti Sámi Siida
En av alla de söta renarna hos Sámi Siida.
Nutti Sámi Siida
Här förvarar man varor.
Ungefär tio procent av samerna i Sverige är sysselsatta inom rennäringen. Andra samiska traditionella näringar är slöjden, jakten och fisket. En ny näring som sakta har börjat växa fram är turism.

 

Nutti Sámi Siida
Välkommen till Sámi Siida!
Sápmi
Sápmi kallas samernas traditionella bosättningsområde. Det har aldrig varit ett eget land.
Nutti Sámi Siida
Här kan du prova på att kasta lasso.
Den traditionella samiska bostaden kallas för kåta. Idag används dock kåtor inte som boende, förutom eventuellt på sommaren.
Katarina lyssnar nyfiket på vad guiden berättar.
I en traditionell kåta så är rummet organiserat med arran, eldstaden, som centrum.
Samerna är ett av världens ursprungsfolk, ett av flera tusen urfolk runtom i världen.
Förrådsboden i bakgrunden kallas för Njalla och är upphöjd på en hög stolpe eller en trädstam. Inne i boden så förvarade man kött, torkad fisk och andra förnödenheter. Anledningen till att man byggde njallan så högt upp var för att inte rovdjur skulle kunna ta sig upp och komma åt maten.
Förr i tiden så var skidor ett vanligt transportsätt, fram till när snöskotern kom på 1950-talet.
De traditionella samiska skorna är anpassade för skidor och har ofta en näbb i spetsen för att kunna haka fast skid-bygeln i.
Det är inte så lätt att ta sig fram på skidor om man aldrig har gjort det förut.
Men skam den som ger sig!
Renvaktarstugan används mest av renskötare under vintern och våren. Istället för att använda sig av traditionella kåtor så bygger man både fasta och flyttbara stugor att använda sig av uppe i fjällvärlden. En renvaktarstuga är ofta sparsamt inredd, med en säng att sova i, ett bord att äta vid och en kamin att värma stugan med.
Under tiden vi promenerar runt vid Nutti Sámi Siida så får vi syn på ett hundspann som är på väg över isen.
Här kan du läsa mer om traditionell samisk slöjd.
Traditionella samiska koltar.

Hälsa på renar och bjud på lite renlav (vitmossa)

Det är speciellt att möta renar för första gången, speciellt på så nära håll. För mig var det inte första gången jag träffade en ren på nära håll, men däremot så var det väldigt många år sedan jag hade närkontakt med en ren senast. För jag kan ju inte räkna alla de gånger jag möter renar när jag kör längs de ödsliga norrländska vägarna. Då skulle jag aldrig kunna sluta räkna.

Vår guide har med sig renlav, eller vitmossa, som det även kallas och vi får prova på att mata de lite skygga djuren. Den som har mest renlav blir populärast. Jag fokuserar mer på att fotografera renarna så det blir inte så jättemycket närkontakt för min del.

Renarna hos Sami Siida är även tränade på ett traditionellt sätt för att dra en släde och vill du så kan du boka in en sån upplevelse. Det gjorde inte vi utan vi nöjde oss med att besöka det återuppbygda samevistet, mata renar och äta lunch inne i lávvun (lappkåtan).

På väg för att träffa renarna hos Nutti Sámi Siida. Och mata dom såklart.
Ett rengärde är en modernare anläggning som används för att hålla renar inom ett begränsat område, antingen för skiljning, märkning, utfodring eller slakt.
Renar är hjortdjur som lever i flock i norra Sverige.
Den art som finns i norra Skandinavien kallas tundra-ren.
Det finns mellan 225 000 – 280 000 renar i Sverige.
Både hanrenar och honrenar har horn som de fäller varje år.
Den 6 februari är det Samernas nationaldag och dagen firas över hela Sápmi.
Visste du att en renhane även kallas för tjur eller sarv, medans en renko kallas för vaja? En kastrerad tjur kallas för härk.
Det är mumsigt med renlav.
Med dessa klövar så kan renarna ta sig fram även på snö.
Det finns nog med mat till alla renar.
Nutti Sámi Siida är en av många aktivitetsleverantörer och även det företag som är störst bland de samiska turistföretagen.
På samiska heter samer just Sámit, så det är mycket möjligt att det är därifrån det svenska namnet kommer ifrån.
Anledningen till att vissa av rentjurarnas horn ser lite trasiga ut är för att de normalt sett skaver av den löshängande huden när de vill visa sig fina inför renkorna. Men när de blir äldre så bryr de sig inte lika mycket om hur de ser ut och då kan det se ut som på bilden.
Vi var inte ensamma om att vilja mata renar.
Kommer du ihåg vad jag skrev om renhornen ovan? Såhär kan det också se ut.
Jag tycker att den här renen ser så otroligt nöjd ut.
Är det kanske någon som vill ha renlav, måntro?

 Vilken typ av ren finns i Sverige idag?

I Sverige så har det funnits två underarter av vildrenen: skogsvildren/skogsren samt fjällvildren/fjällren. De renar som används för renskötsel i Sverige idag är skogsrenar och de är domesticerade. Med andra ord, de lever mestadels fritt i naturen men de är inte helt vilda. År 1879 så vidtog man åtgärder för att skydda de sista resterna av den svenska vildrenstammen genom att begränsa all jakt till endast höst, men vid det laget så var arten så gott som utrotad.

De sista vildrenarna levde kvar i nordligaste Norrbottens län samt i Tännäs socken i Härjedalen, men till sist så sköts även dessa djur på grund av att de försvårade tamrenskötseln. Vildrenen blev däremot totalfredad i Sverige år 1915, men trots det så kategoriseras den ändå som nationellt utdöd på den svenska Rödlistan.

Renen lever mestadels fritt i den svenska naturen idag, men samtidigt så är det inte helt vilda då varje ren har en ägare.

Lapparnas tama eller rättare halvvilda renar äro hos skogslapparna avkomlingar av skogsrenar, men hos fjällapparna äro de fjällrenar. – Sven Ekman (1953)

Att fråga en same om hur många renar han/hon har är som att fråga hur mycket pengar någon har på banken.

Visste du detta om renen?

Namn: Fjällren (Rangifer tarandus)

  • Renen är anpassad till klimatet och har en päls bestående av hår som isolerar väl.
  • Renen är idisslare och har fyra magar.
  • Klövarna är stora nog att springa på snön och gräva genom snön efter lavar.
  • Renlav är favoritfödan men den äter också ca 250 olika sorters gröna växter.
  • Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn.
  • Renens fiender är lo, järv, varg, björn och kungsörn.

Visste du…?

  • Att det finns 51 samebyar i Sverige.
  • Att inom en sameby så finns olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare.
  • Att varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke.
  • Att ett renmärke består av olika snitt i olika kombinationer  som skärs in i renens båda öron.
  • Att det finns sameskolor på fem platser i Sverige, varav två av dessa finns i Kiruna och Karesuando.
  • Att på 1960-talet så trodde man att det var farligt att lära sig två språk samtidigt och det är den största anledningen till att många samer idag inte prata samiska.
  • Att “Bures!” betyder hej på samiska. Vill du lära dig fler fraser?
  • Att samernas traditionella dräkt kallas för kolt.
  • Att den traditionella samiska matkulturen baseras på vad naturen ger.
  • Att samerna kallas för de åtta årstidernas folk.
  • Att samisk slöjd kallas ofta för duodji.

Läs mer: Lär dig mer om den samiska historien.

Vissa renar är väldigt nyfikna av sig.

Vi kollar på samiskt hantverk och äter lunch hos Nutti Sámi Siida

Inne i lávvun så finns en öppen eld och där kan du beställa in en traditionell samisk lunch som tillagas på plats över den öppna elden. Jag och Sofia beställde in varsin souvas, medan Katarina valde laxsoppan.

“Renkött och fisk är viktiga delar av den samiska matkulturen som handlar om att på bästa sätt ta tillvara på smaken; kvalité och god omsorg om djur och natur. Vi påstår att vi serverar världens bästa suovas; alltså traditionellt lättsaltat kallrökt renkött som äts tunt skuret på gáhkkubröd.”

Jag vet inte om jag kan hålla med om att deras souvas är världens bästa, men jag måste säga att den smakade väldigt bra. Gáhkkubröd är däremot något av det godaste bröd som finns och jag passar alltid på att köpa med mig det från marknader när det finns. Det går att baka eget gáhkkubröd också, recept finns längst ned i inlägget efter alla bilder.

Lunchen serveras mellan 11.00 och 15.00 medan det finns fika under hela dagen.

Även om du inte köper något så kan jag rekommendera att titta på det slöjdhantverk som säljs inne i hantverksbutiken. Där finns ett utbud av både traditionellt och modernt samiskt hantverk, samisk konst samt souvenirer. Jag köpte inget även om jag var lite sugen på att köpa en samisk receptbok.

Efter att ha gått runt på området så är det dags för en god lunch inne i lávvun.
Det finns tre rätter att välja på och för mig som älskar souvas är valet väldigt lätt. Egentligen är suovas en felstavad förkortning av ordet suovas-bierggo, som betyder rö­kt kött.
Då jag och Kenny äter mycket renkött här hemma så var jag lite sugen på att köpa denna bok.
Jag har fortfarande inte provat på att göra egna gáhkkubröd, men en dag så kanske jag försöker…
Såhär ser det ut där vi ska äta vår lunch.
Maten tillagas över öppen eld på traditionellt vis.
Brödet värms.
Och det dröjer inte alls länge innan vi kan njuta av maten.

Snöflingor som virvlar runt omkring oss

När det är dags för oss att bege oss vidare till nästa stopp, Ishotellet, så har det börjat snöa ordentligt. Vi säger hej då till alla renar och njuter av det snökaos som virvlar omkring i luften omkring oss. För stora snöflingor som dessa måste ju vara något av det vackraste som finns.

Ser du vilka stora snöflingor?!
Underbara snö!
Sofia provar på att dricka sitt kaffe med kaffeost, på traditionellt vis. Visste du att kaffeosten är en nordfinsk maträtt med gamla anor från norra Finland och Tornedalen? I Finland så äter man den främst vid sidan av kaffet och med hjortronsylt, medan i Tornedalen så skär man upp kaffeosten i småbitar för att lägga i kaffet, precis så som Sofia gör på bilden.
Det är alltid mysigt med en eld, även om det snöar ute.
Såhär kan en traditionell samisk klädsel se ut.

Recept: Gáhkku – ett samiskt tunnbröd

Receptet har jag hittat hos Tidningen Hembakat och det är skrivet av Saga Areng.

INGREDIENSER (8–10 st)

  • 25 g jäst
  • 2 ½ dl mjölk, fingervarm
  • 1 msk strösocker
  • 75 g smör, rumsvarmt
  • 1 tsk salt
  • 6–7 dl vetemjöl

GÖR SÅ HÄR:

  1. Smula ner jästen i en bunke och tillsätt mjölken. Rör om tills jästen lösts upp.
  2. Tillsätt strösocker, smör, salt och vetemjölet, lite i taget. Knåda allt till en smidig deg. Smöra eller olja in en bunke och lägg i degen. Täck den med plastfolié. Låt den jäsa i ett varmt rum till dubbel storlek, ca 1 tim.
  3. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den en stund. Dela degen i 8–10 lika stora bitar och kavla ut dem till rundlar, ca 1/2 cm tjocka. Nagga dem med en gaffel.
  4. Värm upp en torr gjutjärnspanna och stek rundlarna 1–2 min på vardera sida. Linda in dem i en handduk och ät direkt till en renskavsgryta!
Sofia lyckades fånga mig på bild. Tack!

Vill du läsa mer om samer, renar och eller om Nutti Sami Siida i Jukkasjärvi? Spana då in följande blogginlägg:

Linda (Resa Medvetet) – Mata renar hos Nutti Sami Siida i Jukkasjärvi
Sofia (Fantasiresor) – På besök i Sameland och konsten att mata en ren
Katarina (Äntligen vilse) – Klappa renar på samevisten Nutti Sámi Siida i Jukkasjärvi

Filmtips: Sameblod.

Similar Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

8 Comments

  1. Men vilket otroligt fint inlägg Helena! 🙂 Jag har länge varit nyfiken på samekulturen och tyckt att det varit rätt pinsamt att inte kunna särkilt mycket om den som svensk. Jag blir väldigt sugen på att åka dit ni varit för att lära mig mer!

    1. Tack Linnea, kul att du gillade det! Det var väldigt roligt att skriva också även om det också tog massor av tid att leta upp all information. Om du frågar mig så tycker jag självklart att du ska ta dig norröver snart! 🙂