Struves meridianbåge – en promenad uppför Tynnyrilaki

Det är kanske inte alla som vet vart Tynnyrilaki ligger, eller vad Struves meridianbåde är. För några år sedan så gick jag igenom Karesuando.se för att se om det fanns några utflyktsmål här i området som jag inte kände till. Då läste jag om Struves meridianbåde för första gången och tänkte att dit vill jag gå. Inte kanske enbart för att se mätpunkten men för att se utsikten som skulle vara fin uppe på berget.

Det dröjde ytterligare några år innan jag äntligen tog mig upp på berget. Som sällskap hade jag Kenny och min farbror Gösta, medan Katarina (Äntligen vilse) och hennes kompis Linda dök upp nån halvtimme senare.

Så vad är då Struves meridianbåge?

Struves meridianbåde är resultatet av en gradmätning mellan Norra Ishavet och Svarta Havet och man gjorde denna mätning för att bestämma jordens storlek och form.

Meridianbågen är 2 820 km lång och fyra av punkterna återfinns i Tornedalen och det är dessa som utgör en del av världsarvet. De fyra punkterna går genom går genom Haparanda (Perävaara), Övertorneå (Pullinki) Pajala (Jupukka) och Kiruna (Tynnyrilaki).

Läs mer: Struves meridianbåge

Hitta hit: Du hittar berget Tynnyrilaki längs riksväg 99, mellan Karesuando och Saivomuotka.

Om du åker från Karesuando så kommer du till sjön Paittasjärvi och strax efter den så finns en skylt som pekar in mot en skogsväg. Du kör längs den i ca 7 kilometer innan du når foten av berget.

Ca 3 mil efter Karesuando så kommer du till denna skylt där du ska svänga vänster.
Du kör längs en skogsväg i ca 7 kilometer.
Det fanns en del stora stenar längs vägen så ta det försiktigt. Annars var det en väldigt bra grusväg.
Vi såg flera orrar vid vägkanten.
Från parkeringen så är det 900 meter till toppen av berget.
Det är ganska platt under de första stigens första 600 meter.
Skylten som markerar stigen till toppen.
Stigen är lätt att se och lätt att gå längs.
Det är väldigt bra skyltat.
Vi hittade blåbär längs vägen.
Stigen går genom en fin skog.
När vi går uppför berget så är luften stilla och jag längtar efter de få vindar som sveper genom skogen.

Strax innan vi når toppen så hittar vi ett vindskydd, ett utedass och en eldplats.

Vi ser över till Finland.
Längst upp så finns ett utsiktstorn.

Utsikt över de finska fjällen.

Katarina och Linda säger hej då och fortsätter sin resa.
Tags from the story

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.