Menu
Helena's ramblings

Det kalla ishavet väntar på att få kyla ner mig

Väderprognosen visar mest regn hela tiden och det känns tråkigt. Får man säga så? Självklart kan man ju vara ute i alla väder ibland men jag vet inte, jag gillar inte att vara ute i regnet just nu. Ibland gör jag det. Under sommaren så kan jag springa rakt ut i regnet och bara stå där och njuta av vattnet som faller mot mitt ansikte. Men vid såna tillfällen så föredrar jag ändå om det är någorlunda varmt i luften samtidigt. Det är det inte just nu, varmt alltså. Fast ändå skönt tycker jag som föredrar lite svalare temperaturer. Bara inte springa-ut-i-regnet-skönt.

Istället för att springa ut i regnet så funderar jag på om jag ska bada. Kallt alltså. För några veckor sen så satt jag vid en brygga och kände en sån längtan av att bara hoppa i det spegelblanka vattnet. Jag gjorde det inte då för jag var långt hemifrån och hade inget ombyte med mig. Men den där längtan har inte försvunnit än och nu har det gått några veckor.

De flesta bilder i det här inlägget är från just den kvällen. Tagna med mobilen också, det inte inte varje dag som jag publicerar mobilbilder alltså. Det var magiskt att bara sitta där och se hur himlen ändrade färg hela tiden.

I lördags så satt jag på en annan brygga vid vattnet. Vattnet var inte spegelblankt och det kändes inte riktigt lika lockande, men jag ville ändå hoppa i. Men jag hade inget ombyte då heller så jag valde återigen att stanna kvar på torra land.


Det var längesen jag badade kallt på riktigt. Om vi inte räknar att jag ofta avslutar med att duscha kallt. Eller räknas det när jag badade i det kalla vattnet i somras. Det tar lite längre tid för sjöarna uppe i norr att bli varma och medan alla andra huttrade på stranden så låg jag i vattnet och ville aldrig kliva upp.

Sist jag badade i en kall sjö på hösten var för två år sen. Jag hälsade på Elin i Nora under en septemberdag och vi grillade s’mores, badade i en kall sjö och värmde oss sen vid elden medan mörkret la sig som en dimma runt oss. Det var mysigt.

Men nu kanske det är dags igen. Dags att vara modig och bara kliva ner i det kalla vattnet och låta de isande vindarna bita tag i ansiktet. Dags för nästa kalla bad.

All text ovan skrev jag under småtimmarna mellan lördag och söndag när jag inte kunde sova. Dagen efter på söndagen så åkte vi tillbaka till samma brygga som vi var vid i lördags. Den här gången var jag förberedd och hade med mig ombyte.

Tredje gången gillt? Nej, det blev faktiskt inget dopp den här gången heller. Jag ville men jag klarade inte det. Det var för kallt i vattnet, stegen var för hal utan skor och jag hade inte rätt mindset för ett kallbad. Men jag ska ge det ett försök till snart.

När mörkret börjar falla över Boren.

About Author

Med kameran som min trogna följeslagare så upptäcker jag det magiska i världen - oavsett om det är att vandra långsamt i nationalparker, roadtrippa mig igenom mysiga småstäder i USA, hitta mina egna guldkorn i Sverige eller upptäcka magiska vyer i Australien. På bloggen så får du följa med mig på mina äventyr.

No Comments

    Leave a Reply