Dagbok från Yosemite – God morgon från North Pines

Klockan var efter midnatt när vi äntligen kunde parkera vår campervan vid campingplats nummer 503 vid North Pines Campground i Yosemite Valley. Eller nej, vänta. Det kunde vi inte göra för det stod en minivan parkerad på vår yta. Trötta och lite halvt irriterade så klev vi ur bilen och knackade försiktig på bilens rutor samtidigt som vi försökte lyssna efter ljud.

Tänk om vi skulle ha världens otur och de inte ens är i bilen. Eller om de sover otroligt djupt och inte vaknar… Minuterna gick och ingen öppnade. Vi knackade igen och igen, hårdare och hårdare. Vi kände oss tröttare och tröttare, nu ville vi bara bädda ned oss och sova! 

Plötsligt så hördes ett svagt ljud. Men var det från bilen eller nånstans i skogen? Det finns många björnar i Yosemites skogar och i mörkret så känner man sig ganska liten. Några sekunder senare hörde vi ljud igen. Det var från bilen.

Äntligen!

Någon minut senare så öppnades backluckan och ett trött par tittade yrvaket ut mot oss. De trodde att platsen tillhörde en kompis till dom, men som inte skulle använda den. Njae, det tror jag sådär på. Ni kom snarare fram sent och chansade på att platsen skulle stå tom hela natten. Campingplatser i Yosemite Valley är svåra att få tag på, speciellt om man är ute i sista minuten. Jag skulle själv förmodligen ha gjort samma sak om vi stod i den situationen.

Paret klädde på sig och tömde den tillhörande matförvaringsboxen på innehåll innan de sakta rullade ut från vår plats. Äntligen kunde vi köra in och börja bädda upp. Och såklart, tömma bilen på alla mat. Ni vet, ifall en björn skulle få för sig att bryta sig in i just vår bil. Oddsen för det? Större än man kan tro.

Natten passerade utan några mer överraskningar och vi lyckades få några timmars sömn innan det var dags att bege sig ut för att upptäcka den mystiska nationalparken som vi kört igenom under natten. Men då var det kolsvart och vi såg knappt någonting. Vi visste dock att vi klättrat ett antal hundra meters höjd under natten. Det både kändes i luften och märktes att bilen fick kämpa för att komma fram längs de slingriga vägarna som bara tog oss högre och högre upp.

En glimmande morgon

Morgonen bjöd på vackert solljus som glimmrade genom träden. Bäcken porlade och långt där bakom så skymtade vi ett vackert vattenfall. Vi var alla spända på vad som väntade oss, men först så var det dags att packa ihop bilen och checka ut. Och checka in, för det kunde vi inte göra mitt i natten. Processen var simpel, jag behövde bara säga mitt namn och vilken plats jag hade bokat så var jag helt plötsligt både incheckad och utcheckad! Smidigare kunde det inte bli.

Ett litet stopp innan frukost

Vi körde ut mot den stora parkeringen i närheten av Yosemite Village där vi tänkte parkera under dagen. Jag hade läst skräckhistorier om att det kan vara väldigt svårt att få tag på parkeringsplats ifall man kommer dit mitt under dagen. Därför var planen att parkera där och åka shuttlebuss till de olika stoppen vi skulle göra. Bussen är gratis och man behöver oftast inte vänta mer än 15 minuter innan nästa buss kommer.

När vi närmar oss Yosemite Village så breder sig landskapet ut och jag hinner inte hindra mig själv innan jag skriker, stanna bilen! Jag hade precis fått syn på dagens första fotostopp. Vattenfallet som vi senare ska promenera till!

Frukost på Degnan’s

Men innan det är dags för en ordentlig dos av vattenfall så är det frukost som gäller. Och när man är i Yosemite så ska man äta frukost på Degnan’s Deli. Mackorna är hemgjorda och görs efter beställning och vi komponerade våra egna varianter. Min blev en enkel med ost, skinka och lite sallad.

Vi var inte de enda som ville äta där så det var ont om lediga bord men vi lyckades få tag i ett precis när ett äldre par var klara. Vi slog oss ned på de lite blöta träbänkarna och mumsade i oss mackorna. Men efter några tuggor så undrade vi vart det där supergoda mackorna var, för de här var inte alls så goda. Ätbara, javisst men inget jag skulle köpa en gång till.

Kanske hade de en dålig dag eller så var mackorna helt enkelt inte något i vår smak. Mätta blev vi ändå och efter en snabbt toalettbesök så började vi dagens första vandring. Den kommer jag att berätta om i morgondagens inlägg, så håll utkik då!