Padjelantaleden – Min första riktiga fjällvandring (del två)

6 Comments

Jag har skrivit om den första dagen av vår fjällvandring i Stora Sjöfallet och även laddat upp videos på min Youtube-kanal. Nu har jag även kommit ikapp med redigeringen av bilderna från vandringen så här kommer berättelsen om vår andra vandringsdag.

Efter att ha vaknat upp till strålande solsken och ätit en frukost så började vi dagens etapp. Planen var att vi skulle gå ca en mil och övernatta vid stugorna i Gisuris. Vi tog oss genom björkskog och öppna vidder, över jokkar och en liten mini sandöken för att slutligen komma fram till ett myggigt Gisuris i Padjelanta nationalpark. När vi väl var där så bestämde vi oss för att inte tälta där, utan valde att påbörja vandringen tillbaka till Ritsem lite tidigare. Vi gick tillbaka till jokken som vi ätit lunch vid och slog upp våra tält där samtidigt som solen bjöd oss på en hejdundrande solnedgång.

Precis vid jokken så ligger Treparksmötet och efter att ha studerat nationalparksgränserna på Google Maps så tror jag att vi övernattade i Sarek. Och även om vandringen mestadels gick i Stora Sjöfallet så blev det i alla fall någon kilometer inne i Padjelanta också.

Treparksmötet är området där Sareks, Padjelantas och Stora Sjöfallets nationalparker möts. Många vandrare passerar här på väg till eller från Sarek. Går du Padjelantaleden kommer du förbi ”mötet”. Men området är värt besök även om du inte skall till Sarek eller gå hela Padjelantaleden. – Svenska Turistföreningen
Eftersom en bild säger mer än tusen ord så fortsätter jag resten av berättelsen i form av bilder och även en kort video i slutet av inlägget. Missa inte den! Du kan även läsa Katarinas blogginlägg om vandringen längs Padjelantaleden.

Fjällvandring i Padjelanta – del två

Frukostprat.
Jimmy passar på att fylla på vattenflaskorna innan vi börjar gå
Klarblå himmel och värme i luften
Fantastiskt väder och fantastiska vyer åt alla håll
Hej på dig…
Vi vandrade igenom väldigt mycket björkskog. Inte lika roligt som att gå på öppna vidder.
Katarina blickar ut över fjällen
Trots att det är juli så är finns det lite snö kvar högst upp på fjällen.
Fikapaus!
Kan du säga detta riktigt snabbt? Eller ens sakta?
Efter fikapausen så fortsätter vi genom myrar och mer björkskog.
Ibland kändes det som att vi helt plötsligt befann oss hemma.
Men så kom vi ut till de öppna vidderna igen!
Padjelantaleden är markerad och spångad på större delen av leden så det är inte alls svårt att veta vart man ska gå.
En kort vilopaus.
Idyllen.
Ibland så var det svårt att veta vart jag skulle ha blicken, för det var så fint åt alla håll.
Ibland gick det uppåt, men inte mycket.
Och under en kort del av vandringen så var det som att befinna sig i en öken.
Ibland så var jag tvungen att vända blicken bakåt!
Det blev några korta vilopauser längs vägen.
Katarina passade på att ta en powernap. Tror jag.
Vi hittade en snöfläck precis vid vandringsleden.
Fotopaus.
Vid denna jokk så skulle vi komma att övernatta, men det visste vi inte när jag tog denna bild.
Treparksmötet – här möts Stora Sjöfallet, Padjelanta och Sarek.
Vi började vandringen vid Ritsem.
Här passar vi på att äta lunch och övriga tre badar en kort stund.
Jimmy kämpar på i iskallt glaciärvatten.
Det finns vackra ting att fota överallt.
Strålande sol hela dagen.
Matdags – falukorv och potatismos. Så gott!
Efter lunchpausen så promenerar vi vidare, här är nästa jokk.
Katarina promenerar över den svängiga hängbron.
Även denna jokk har ett namn som är svårt att uttala.
Vackra blommor.
Fjällen!
Vi är framme vid Gisuris!
Vi stannar dock inte så länge här utan väljer att påbörja vandringen tillbaka redan samma kväll.
Solen börjar sakta men säkert sänka sina strålar för dagen.
Tillbaka vid jokken.
Och slutligen även tillbaka vid första jokken där vi åt lunch.
Vi slår upp tälten, fotograferar i solnedgången och gör upp en eld där vi grillar marshmallows.
Det smakade så gott med söta marshmallows och jag är så glad att jag kom ihåg att be Jimmy köpa en påse då jag själv glömde det vid vårt shoppingstopp i Arvidsjaur.

Video från vandringen

Helena

Med kameran som min trogna följeslagare så vandrar jag långsamt i nationalparker, roadtrippar mig genom mysiga småstäder och letar efter magiska guldkorn runt om i världens alla hörn. På Oh darling, let's be adventurers så får du följa med mig på alla mina äventyr.

Similar Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

6 Comments

    1. Jag kan verkligen rekommendera det – det behöver inte vara en lång vandring men även en dagstur är nog en otrolig upplevelse! Hoppas att du kommer iväg på en tur snart. Vart skulle du helst vilja fjällvandra?

      Svara