Värmeslag i Arches National Park

Värmeslag i Arches National Park

Så kom dagen då all planering skulle bli verklighet, då tiden inte riktigt räckte till och då våra förutsättningar hade ändrats. Att välja mellan nationalparkerna Canyonlands och Arches visade sig vara omöjligt så det fick bli en tidig morgon med soluppgång i Canyonlands, för att skynda oss igenom ett stekande hett Arches på förmiddagen och även en stund på eftermiddagen. En liten stund kändes bättre än ingenting. Klockan tickade på och vi lämnade inte Moab förrän sent på eftermiddagen. Inte alls så som det var tänkt.

Så skrev jag i ett annat inlägg och nu tänkte jag berätta mer om Arches National Park i Utah. Det blev inte riktigt som vi tänkt oss, men det blev ändå bra. Vi hade inte all tid i världen, men samtidigt så fick det oss att välja det som var mest viktigt – där och då. För det är något som är så svårt att veta. Kommer en plats att leva upp till alla förväntningar? Kommer det att bli så som vi har tänkt oss? Kommer vi bli besvikna? Kommer vi att tycka att det är vackrare än på bilderna? Frågor som känns omöjliga att svara på innan vi har varit där.

En kompis till mig tycker att Arches är bland det häftigaste och vackraste som hon har sett. Själv så kände jag inte riktigt så när jag satt hemma och planerade. Jag kollade på bilder från massa olika platser och försökte bestämma vilka platser som skulle med på resrutten. Jag försökte avgöra om det var värt att åka omvägar för vissa platser eller om det var bättre att bara passera.

När det gäller Arches så hade jag tänkt att vi bara snabbt skulle åka in i parken, ta lite bilder och sen åka vidare. Som du kanske har förstått så blev det inte riktigt så. Utan när vi väl befann oss inne i parken och trots att vi bara körde längs den asfalterade vägen som skulle ta oss genom fantastiskt natur så kände jag att kanske så hade min kompis rätt. Kanske så var naturen i Arches helt fantastiskt och helt unik. Kanske ville jag stanna kvar där lite längre än jag hade trott.

Att vi befann oss där mitt under dagen och mitt under den stekande solen var därför inget jag hade planerat. Därför blev det inte så många promenader där ute i hettan. Jag tror inte att Tony lämnade bilen alls under den tiden vi spenderade inom gränserna för nationalparken. Han hade feber och var tillräckligt varm utan solen. Jag, Kenny och Jimmy försökte oss på att vandra några kortare leder men det var tungt. Värmen där är inte som värmen är hemma. Luften är torr och varje steg kändes tyngre än vanligt, så någon längre vandring skulle det verkligen inte bli den dagen.

Vi hade inte tänkt att ta denna bild, men en amerikansk dam insisterade så vi ställde upp oss. Själv är jag ju ganska van vid att ta flera bilder, ifall någon blundar eller så men här blev det en bild. Där vi båda ser lagom glada ut, haha. Men det är ändå en bild och idag så är jag glad över att vi ändå har den.
Vi har valt en populär dag att besöka parken – det är kö för att få köra in.
Arches nationalpark har över 2000 “naturliga broar”, valvbågar och hål som är urgröpta ur berg av vatten och vind.
På bild så syns Park Avenue.
Park Avenue Trail är ca 1,6 km.
Det är möjligt att köra bil igenom hela parken och det finns många olika promenader/vandringar att göra.
Samtidigt så finns det också otroligt mycket vackert att fotografera längs vägen.

Arches blev en nationalpark år 1971.

Det var en kort promenad till denna arch.
Double Arch – en dubbelbåge som ser väldigt häftig ut på nära håll.
Vid parkeringen så ser man knappt bågarna.

Vi var verkligen inte ensamma i parken.
Visste du att några scener i filmen Indiana Jones och det sista korståget är inspelade i området runt Arches?

Delicate Arch är den båge som är mest känd i hela parken.
Det finns två olika leder som tar dig fram så att du kan se Delicate Arch.
Vi valde att bara gå till Upper Viewpoint som var ca 800 meter att gå. Men vi tyckte att det var alldeles för varmt att gå den långa turen på ca 4.8 km tur och retur.
Jag var väldigt tacksam över min bruna hatt som skyddade mig från solen.
Ser du de pyttesmå människorna?
För att ta lite unika och roliga bilder så hade jag med mig Mulder & Scully.

Vi säger hej då till Arches – eller på återseende kanske är bättre.

Similar Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

6 Comments

  1. Vi var aldrig till Arches, känns ju lite löjligt när de ligger på andra sidan vägen av Island in the sky. Men men , jag lider med er i värmen dock, jag klarar inte värme som är runt 25 och uppåt så kommer troligtvis dö i New York. Här i Madison är det ju också väldigt varmt, med dagar av 38 grader 90% luftfuktighet. Och folk säger att det är varmare i NYC….

    När vi var till island in the sky så var ju det tack och lov i Januari, inga köer och typ inga andra folk. Men som jag nämnt tidigare så var det ju väldigt mycket folk klockan 6 på morgonen då jag skulle ta kort på Mesa Arch, liksom var kom alla dessa människor från för vi var de enda som sov i parken 🙂 Men det området alltså, jag hade aldrig i hela livet sett något liknande så det var en sådan stor OOhh upplevelse, det finns ju inget (så vitt jag vet) i Europa som liknar Utah. Så häftigt.

    1. Förstår hur du menar, men samtidigt – ibland får man välja vad man besöker och istället kanske återvända till den plats man inte hann med. Jag gillar inte heller när det blir för varmt, inte ens om jag “bara” ska hänga på en strand. Med risk för att låta riktigt svensk så föredrar jag när det är lagom varmt. När vi var i NYC så var det väldigt varmt där! Hoppas du klarar av värmen där 🙂

      Ja, Mesa Arch är ju otroligt populär vilket jag kan förstå. Men kände också så – vart kommer alla människor från?! Vi sov ju precis utanför parken på en camping, men mötte inga andra bilar när vi körde in i parken. Kan ju vara för att de redan befann sig på plats, haha. Men ändå.

      Jag känner inte heller till någon plats i Europa som liknar Utah – helt makalös natur!!

  2. Så fina bilder! Jag tyckte verkligen om Arches och åker gärna tillbaka (dock under en annan årstid, det var så sjukt varmt när vi var där).

    1. Naturen i Utah får mig verkligen att tappa andan ibland, så otroligt vacker! Kul att du uppskattar att få se bilderna 🙂