Vårvinter i Lappland

Jag hade inte tänkt att skriva något inlägg om coronaviruset men nu gör jag det ändå. Det är svårt att låta bli. Egentligen så handlar inlägget väl kanske mindre om själva viruset men desto mer om hur det påverkar oss alla. För det gör det, alltså påverkar de flesta på ett eller annat sätt oavsett om man själv blir sjuk eller inte.

Resor skjuts upp, ombokas eller ställs in helt. Jag trodde inte att jag själv skulle bli drabbad speciellt mycket då jag endast hade en resa inbokad inom den närmsta framtiden. En resa till Lappland över påsk. Även trots att länder stängde sina gränser så kändes det okej för min egen del.

Jag skulle ju bara resa inom landet.

Vi skulle egentligen åkt redan i slutet av mars, men var tvungna att boka om avresan till drygt en vecka senare på grund av Kennys jobb. Egentligen hade vi kanske inte behövt skjuta upp resan så länge men vi valde att göra det för att det blev lättast så. Även om vi kan ta oss till Kiruna på egen hand så behöver vi skjuts resten av vägen. Därför passade det bäst att åka på en helg.

Men så kom nya allmänna rekommendationer och råd. Om att undvika icke-nödvändiga resor, även inom landet. Och våran resa hamnar ju i den kategorin ändå. Jag ska väl inte påstå att vi har legat sömnlösa över detta men visst har vi funderat mycket. Ska vi åka, eller ska vi stanna hemma? Vi har haft långa diskussioner – jag, Kenny och de hemma i byn.

I början så resonerade jag lite så att jag tyckte att det var skillnad att bara åka hem till byn, än att åka på en skidsemester till en skidort. För det är ju inte riktigt samma sak. Men samtidigt så finns det andra saker att ta hänsyn till. Om jag skulle bli fast i byn så skulle det vara okej. Jag skulle ha nånstans att bo och jag har inget kontor som jag måste gå till varje dag då jag ändå jobbar hemifrån.

Men, om någon av oss nu mot all förmodan skulle bli allvarligt sjuk så vill vi inte belasta sjukvården i Norrbotten. För den är ju redan ansträngd. Vi ville heller inte riskera att dra med någon smitta till byn eller till någon anhörig i riskgrupp.

Till sist så tog vi ett gemensamt beslut att vi stannar hemma i år. Vi hade bokat våra flygbiljetter med SAS och använt oss av våra eurobonuspoäng. Därför var det lätt att boka av för oss, eller boka om biljetterna till december istället som vi valde att göra. Hur tråkigt det än är så kändes det ändå bäst.

Drömmer om nästa vårvinter i Lappland

Det är ingen hemlighet att en av mina absoluta årstider är vårvintern hemma i Lappland. Då solen värmer, snön som gnistrar och det faktum att man kan vara ute utan att frysa alltför mycket. Då dagarna spenderas i skogen framför en eld tillsammans med familjen varvat med pimpelfiske.

När vi susar fram på skotrarna och letar efter djupsnö att köra (och fastna) i. Då dagarna och timmarna går ihop och det är svårt att minnas om det är onsdag eller fredag. Men det spelar ingen roll för det är påsk och alla är lediga ändå. Så det gör ingenting om vi kommer hem först till kvällen för vi har ändå alltid alldeles för mycket mat med oss så hungriga är vi aldrig. Och min absoluta favoritstund är när Carola plockar fram påsen med de godaste kanelbullarna som hon har bakat.

Det är jättetråkigt att inte vara i byn nu över påsk. Jättetråkigt att inte få träffa familjen. Jättetråkigt att inte kunna åka ut med skotern till skog och fjälls. Jättetråkigt helt enkelt och det måste vi få tycka. Men samtidigt så är det inte värt att resa om det finns risk för att vi kanske tar med oss viruset till byn. Ingen av oss är sjuka i dagsläget och har inte varit det heller, men när man läser om personer som burit på viruset utan att känna av några symtom så är det klart att man funderar en extra gång. Och jag hoppas att alla resonerar så nu i påsktider och även nu under våren. Att man väljer att stanna hemma istället för att resa just nu. Så att vi får stopp på covid-19 nångång.

Eftersom vi inte kommer spendera vårvintern i byn i år så tänkte jag istället dela med mig av gamla bilder från tidigare år. Jag får göra som Sofia istället och åka på en fantasiresa istället.

Och jag tänker att byn finns ju alltid kvar. Det kommer en påsk nästa år igen.