En tidig morgon vid Glacier Point

Jag minns inte riktigt när jag ställde klockan, men jag minns att jag somnade ganska så tidigt kvällen innan. Att stiga upp tidigt och somna sent tar ganska hårt på krafterna så mot mitten av resan så blev det inte så mycket datortid för min del.

Medan min rumskompis Ida satt uppe länge på kvällarna, så valde jag istället att lyssna på kroppen och bädda ner mig tidigare och tidigare för varje kväll som gick.  Jag ville ju orka stiga upp tidigt varje morgon för att inte missa dagsljuset i parken.

Tidig morgon är min absoluta favorittid att befinna mig i Yosemite. Då de flesta andra besökare fortfarande ligger kvar och sover i sina varma sängar. Då himlen skiftar från natt till morgon. Då världen är lite tystare och allt är lite vackrare.

Jag är verkligen ingen morgonmänniska, men jag älskar ändå att vara vaken tidigt. Ibland.

Vi vaknar med världen och står 2199 meter ovanför havet.
Under en kort stund så var ljuset helt fantastiskt.
Rosa blandades med blåa toner och vi betraktade bergen med vördnad.
En stund så var det bara vi.
Vi och bergen.
Jag fastnade också på bild. Tack Katarina.
Helt plötsligt så var de eldiga färgerna borta och ljusa, blåa toner framträdde istället.
En modig själ som klev ut på klippan.
Yosemite Valley som syns långt nere.
Vi träffade Jared som gick slackline.
Det var med skräckblandad förtjusning som jag kollade på när han utmanade ödet och gick där på sin lina, alldeles för högt över marken.
Jag tittar gärna på när andra är modiga, men jag skulle aldrig våga prova på själv. Skulle du våga?

Jared tränar på balansen. Det krävs mycket koncentration.
Men ibland så tappar man koncentrationen, och balansen.
Vilopaus, högt över marken.
Sen när Jared hade lekt klart på sin slackline så passade jag på att plocka upp lite frukost. Katarina och Rania hade vid det här laget påbörjat en dagstur längs Panorama Trail. Rania har skrivit om vandringen här.
Kanske inte så mycket att hurra för, för det blev bara några små kexchokladar till frukost. Jag hade med mig vatten i min fina vattenflaska från Sqrtn (ett företag från Jämtland).
Jag köpte en liten anteckningsbok i Ansel Adams-shoppen som jag skrev lite i.
Jag älskar dessa berg.
Efter att Jared hade packat ned sin utrustning så frågade jag om han kunde modella lite.
Han var inte sen till att tacka ja och det blev några riktigt fina bilder.
Yosemite Valley.
Jag äter min sista kexchoklad med den fantastiska utsikten över Yosemite Valley och Half Dome.
Jag hade med mig Vitamin Water.
Jag ville så gärna ta en bild på mina fötter, med utsikten i bakgrunden. Men vågade inte gå närmare än sådär.
Jag hade lyckan att få ha Glacier Point helt för mig själv under en stund där på morgonen. Så jag passade på att skriva vykort.
Fick sällskap.
En nyfiken liten chipmunk?

Det blev många bilder på Half Dome medan jag satt där utan skor och med ett par fötter som blev kallare och kallare för varje sekund som gick. Jag beundrade utsikten som aldrig tog slut samtidigt som jag skrev ord på papper och vykort. Ibland visste jag inte åt vilket håll jag skulle vända blicken åt, jag ville ju se allting på samma gång. Nu när jag sitter här hemma, bakom ett skrivbord med musik som påminner mig om mina dagar i Yosemite, så vill jag nästan gråta för att jag saknar den känslan så oerhört mycket. Har du blivit helt kär i en plats nångång?
Men det är lika fint åt andra hållet också.
När solen kom fram så började det steka på rejält och jag är så glad att jag hade med mig min keps från Yexplore.
Jag lekte lite med långa slutartider.
Och tog några självporträtt.
Jag hittade kottar som var otroligt stora!
Och jag åkte till en annan viewpoint längs Glacier Point Road som heter Washburn Point.
Jag hade en bild i huvudet som jag ville försöka fånga, men det var folk på den platsen precis när jag kom dit. Och de skulle ha en liten picknick. Jag hade inte bråttom så jag väntade ut dom.
Och tog lite andra bilder under min väntan.
Ser ni bilen där nere? De tog lång tid på sig.
Men till sist så åkte de!
Och jag kunde ta de bilder som jag ville ha.
Denna bild på Half Dome är den sista bilden som jag tog den morgonen, innan jag satte mig bakom ratten och tog mig ner till Yosemite Valley igen.
Tags from the story
,

10 Comments

    • Tack och åh, det gör jag med! Haha, och insåg precis att Half Dome syns på nästan alla bilder i det här inlägget… 🙂

  • WOW sikke en magisk morgen du havde, Helena og sikke nogle smukke billeder. Er ret vild med Yosemite, der er så smukt i den nationalpark men mangler stadig at se en solopgang 😉

    /Annette

    • Ja, visst är naturen helt makalös där?! Jag blev också lite höjdrädd att stå och titta på där, speciellt de gångerna han tappade balansen och föll. Gott fortsättning!

  • WOW, åh. Det där verkar ju verkligen vara en magisk vacker plats att uppleva, helt galet vad vackert. Älskar de sista bilderna, sjukt värda att vänta ut dem på!! 😀

    • Åh tack fina du! Det ÄR verkligen en magisk plats att vara på – speciellt tidigt på morgonen när de flesta andra sover och man får ha platsen för sig själv.

  • Så fint, men jag får nästan lite panik bara av att titta på bilderna på Jared. 🙂 Jag skulle aldrig våga. Längtar till juni då jag förhoppningsvis ska återvända till Yosemite.

    • Då kan du tänka dig känslan av att stå där och titta på – på riktigt – och se han falla. Det gick typ i slowmotion kändes det som. Jag skulle nog hellre inte våga gå sådär, men ändå en upplevelse att få titta på. Åh, ska du dit? Va roligt!! Ser fram emot att få läsa om dina upplevelser då 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.