Första dagen av en roadtrip genom tre länder

När jag skulle bila hem från norra Sverige så tänkte jag att jag skulle passa på att se mer av Sverige. Och Norge. Kanske till och med Finland också. Jag hade riktigt storslagna planer och drömmar om vilka platser jag ville uppleva på vägen söderut.

Kenny åkte hem i förväg, den sista juli. Tanken var att jag skulle ha ungefär en-två veckor på mig att ta mig hem. Då skulle jag vara hemma några dagar innan vi skulle iväg på nästa resa, en campingtur till Kosteröarna. Egentligen skulle jag väl ha kunnat komma hem bara dagen innan vi skulle iväg igen, men jag ville gärna vara hemma några dagar innan – för att landa lite efter roadtrippen och för att tvätta och packa upp och allt sånt här som måste göras. Det är skönt att andas emellanåt.

Den 31:a juli var en tisdag. Jag tänkte att jag åker på torsdag eller senast fredag. Men jag var inte redo. Hade inte ens börjat tänka på att packa. Tänkte hela tiden att jag hinner. Ärligt talat så var jag nog bara inte redo att lämna byn och det hann bli tisdag en vecka senare innan jag till sist kom iväg strax efter 17 på eftermiddagen.

Precis innan jag skulle åka så kom jag på att jag skulle flyga drönare en sista gång över byn. Samtidigt så ser vi två örnar cirkulera uppe i luften. Det kändes som ett tecken, att det var dags att åka nu. Det är inte så ofta örnar syns till där. Sen när örnen försvann så åkte jag. Sa hej då en sista gång för denna sommar och styrde bilen norrut.

Frågan var nu; vart exakt ska jag åka? Alla de där storslagna planerna och drömmarna jag hade sen innan finns såklart kvar, men de ligger undangömda i ett dokument på min Dropbox. Egentligen är det inte mer än en lista på platser jag vill se. Samtidigt så tänker jag att jag vill testa på att verkligen roadtrippa en längre tid utan att planera för mycket. Så jag öppnar inte dokumentet, utan istället så kör jag bara.

En plats som finns med i mitt dokument, med på min önskelista är Senja, ögruppen som sägs vara ett “Norge i miniatyr”. Jag behöver inte kolla i dokumentet för att veta att vill dit och det är en plats som jag helt säkert vet att jag ska till under denna resa. Det är också en plats som ligger relativt nära min hemby, men ändå så långt bort.

Jag kör E45:an till Karesuando, en väg som jag färdats längs så många gånger att det inte ens går att räkna. Stannar till vid både Handlar’n och bensinmacken för att köpa med mig lite snacks och dryck. Sånt som kan vara bra att ha. Jag vet i alla fall att jag ska köra en bit genom Norge och jag vill slippa spendera alla mina pengar på mat där för det kan vara dyrt.

När jag kommer till Kilpisjärvi så fyller jag på mitt matförråd med med yoghurt och frukt. Det var skönt med en bensträckare och toalettpaus också. Här vet jag fortfarande inte vart jag ska övernatta men tankarna återkommer ständigt till den frågan. Jag känner att jag funderat sönder den frågan och att jag är överväldigad av alla möjligheterna. En sak jag vill bli bättre på – att inte fundera för mycket utan bara bestämma mig för en sak och hålla mig till det.

Nånstans längs vägen, strax efter Skibotn så börjar det skymma och blåsa. Jag känner att jag inte vill sova i tält den här natten. Kanske är det för att det redan börjat bli mörkt och för att jag står där utan en riktig resplan, eller så var jag bara inte redo för att tälta själv. Så jag bokar in mig på ett av Scandichotellen i Tromsö. Jag läser att parkering ska ingå men det visar sig att det kostar extra ändå. 250 kr för ett dygn. Jag parkerar istället på en annan parkering precis utanför hotellet och betalar för drygt 12 timmar. Även om jag inte vet hur morgondagen ser ut så vet jag att jag inte kommer att bli kvar i 24 timmar.

Sängen på Ishavshotellet är en av de skönaste som jag någonsin sovit i. Sängkläderna är mjuka, fluffiga och helt underbara och jag sover skönt den natten.

Vill du läsa mer om min roadtrip genom tre länder? Det kan du göra under taggen “solo genom tre länder“.