Att ta samma bilder och besöka samma platser som alla andra
För över ett år sen så skrev jag ett inlägg som både handlade om en soluppgång vid Mesa Arch i Canyonlands nationalpark och samtidigt om att jag inte bryr mig om att jag tar exakt samma bild som andra gör. För att det i slutändan ändå är min alldeles egna bild som jag kan visa upp och känna mig stolt över. Det är jag som har vandrat den där milen över stenigt landskap i stark sol för att få uppleva den där turkosa glaciärsjön mitt ute i ingenstans. Det är jag som har kämpat med att få till bilden precis så som jag föreställt mig den. Och det är jag som berättar min egna historia om hur jag tog mig dit och om mina upplevelser. Det är jag, ingen annan.
Jag skulle inte kunna berätta samma historia om jag använde andras bilder, även om de är i princip samma bild som min egna. För då berättar jag inte min historia och det är ju därför jag skriver och fotograferar. Jag skulle inte kunna skriva denna reseblogg om jag inte upplevde platserna själv.
Jag kom precis ihåg att jag pratade med Daniela om detta under ett event som Travellink anordnade. Om att jag då var på väg till USA och att jag hade planerat att hoppa över Antelope Canyon. Av den enkla anledningen att “alla andra har ju redan varit där och det finns ett överflöd av bilder på Instagram och är det verkligen så fint där...”. Ja, ungefär så resonerade jag då.
För även om jag kände att det kunde vara kul att se Antelope Canyon, så tyckte jag inte att det verkade vara såå fantastiskt och det stället låg inte högst upp på min lista över saker jag ville se. Utan det var helt enkelt något som jag eventuellt kände att jag kunde hoppa över. Det var innan jag pratade med Daniela. För sen sa hon att det ju är något “man måste se” när man är i krokarna.
Och det var då jag insåg en sak, att hon hade rätt men även om det finns tusen bilder på Instagram av den platsen så är det inte säkert att alla ni, alla mina läsare och följare, har sett alla de tusen bilderna. Vilket är sant. Och då började jag fundera och jag gjorde ännu mer research.
Jag letade efter information och bilder om alla platserna som jag ville besöka och jag funderade mycket på vilka platser jag ville besöka allra mest. För tiden skulle inte räcka till för att se allt, det visste jag redan. Tiden räcker aldrig till, på gott och ont. Dessutom så vill jag alltid försöka lämna utrymme för de där spontana och sista minuten ändringarna i planeringen. Det är inte alltid som det blir så i slutändan, men tanken finns i alla fall där och det är väl en början…
Just Antelope Canyon var ju då ett ställe som jag var så osäker på. Men så bestämde jag mig för att jag ville åka dit. Jag ville se platsen med mina egna ögon. Jag ville bilda mig en egen uppfattning.
Efter konversationen med Daniela så försöker jag alltid att tänka så. Det gjorde jag väl egentligen innan också, men ibland så blir jag osäker. Men då minns jag hennes ord. Att vem bryr sig egentligen om alla andra redan har varit där? Jag har ju inte varit där och jag vill ju uppleva platserna själv. För inget kommer någonsin att slå den känslan.
Det finns faktiskt en anledning till att folk vallfärdar till vissa platser. Det finns en anledning till att vissa platser jämt toppar topplistorna över platser man bör besöka om man kan. Skulle de inte vara fantastiska platser så skulle ingen skriva om dem. Så enkelt är det.
Så hur blev det då?
Vi åkte till Antelope Canyon. Efter många om och men och mycket fram och tillbaka så bestämde jag mig till sist att jag förmodligen skulle ångra mig om jag inte besökte den omtalade platsen. Vi kom dit en eftermiddag. Helst så hade jag velat besöka platsen under tidig morgon då ljuset skulle vara som bäst. Men det fungerade inte med vår planering så det fick bli ett eftermiddagsbesök. Och jag minns att jag då tänkte att det är väl bättre än inget besök alls.
Idag så är jag glad över att jag tänkte så. För Antelope Canyon är faktiskt värt att besöka – trots att du knappast kommer att besöka platsen ensam. Du kommer förmodligen att få trängas med andra och det kommer att vara stressigt – i alla fall om du reser under högsäsong. Men det är värt det. För det är en sån otrolig plats som moder natur har skapat i tusentals år.
Efter konversationen med Daniela så försöker jag alltid att tänka så. Det gjorde jag väl egentligen innan också, men ibland så blir jag osäker. Men då minns jag hennes ord. Att vem bryr sig egentligen om alla andra redan har varit där? Jag har ju inte varit där och jag vill ju uppleva platserna själv. För inget kommer någonsin att slå den känslan.
Läs mer: Antelope Canyon – en magisk plats
Så, det jag försöker säga är att bry dig inte om att alla andra redan har besökt en plats om det är en plats du faktiskt vill besöka. Att bara besöka en plats för att alla andra varit där är inte något jag bryr mig om eller skulle rekommendera. Men om det är en plats som “alla andra” redan har besökt som jag verkligen vill besöka – då struntar jag fullständigt i det och åker dit ändå för att få uppleva själv. Gör dina egna val och besöka de platser som DU vill se. För du reser ju för din egen skull, eller hur?
Absolut. En reser ju för sin egen skull. Men det är ju som du skriver också alltid en avvägning. Vill man verkligen se en plats spelar ju turismen ingen roll. Men är man sådär sugen, kan man ju hoppa. För mig är som bekant specifika platser, inte alls viktigt.
Ja, man reser ju verkligen för sin egen skull. Jag har nog aldrig riktigt tänkt sådär, men jag antar att det är skillnad när man är resebloggare och samtidigt måste tänka på vad andra vill läsa om.
När jag planerar resor och googlar runt så finns det ju alltid tusentals bilder från platserna jag vill besöka…om jag skulle ta hänsyn till hur många som redan varit där hade jag ju knappt kunnat åka någonstans. Sedan tycker jag inte bilder säger så mycket jämfört med att uppleva platsen. Alla bilder i världen på Grand canyon kan inte ersätta känslan av att faktiskt stå där. Sedan kan jag absolut förstå att man tvekar eller väljer bort vissa platser, framförallt under högsäsong, om det är extremt mycket folk just då.
Just Antelope canyon ligger faktiskt väldigt högt upp på min lista över platser jag vill besöka:)
Jag håller med i mycket av det du skriver. Visst, jag besöker ju mina destinationer för min egen skuld (om jag inte får betalt för det förstås, då gör jag det både för min egen skuld och för pengarna). Om många andra också varit där spelar ju egentligen ingen roll. Jag tyckte min solnedgångsbild från Santorini blev bättre än de flesta jag sett. Men, du skriver “Skulle de inte vara fantastiska platser så skulle ingen skriva om dem. Så enkelt är det.” Nja, så enkelt tycker jag nog inte det är. Det har ju rätt så mycket med tillgänglighet och marknadsföring också, eller att det på något sätt går inflation i saker, som t ex transsibiriska järnvägen som så många vill åka. Jättebra järnvägssträcka, men att just transsibiriska är så fantastisk och alla alla andra järnvägssträckor i Ryssland inte…
Men visst, jag håller med. Snart åker jag till Lahore. Då blir utmaningen att ta bättre bilder än de jag själv tog förra året 😉
Mycket klokt med min bild och min historia. Och inte minst min upplevelse för den går ju faktiskt inte ens att ersätta av annans bild.
Vilket fint inlägg det blev. Ibland behöver man bara ventilera sina tankar och få dem bekräftade av någon annan för att det helt plötsligt ska kännas lite rätt. Antelope Canyon har ju besökts av många men hur ska jag kunna låta bli att besöka den själv. Vill ju se med egna ögon :).
I slutändan måsta man gå till sig själv. Vad vill Jag? Och Så gör man det man vill :).
♡♡♡