Vi åker bland vattenfall, forsar och regn längs Vildmarksvägen

När vi vaknar på söndagsmorgonen så är vi båda fortfarande lite trötta och sega. Så som det ofta blir efter några fullspäckade dagar med upplevelser och nya intryck. Vi packar ihop våra saker och städar rummet. Lämnar nyckeln i receptionen och frågar om vi kan få köpa med oss några smörgåsar. Det får vi och dom ser gudomligt goda ut. Så goda att vi båda riktigt längtar till att vi får sätta tänderna i dom. Sen säger vi hej då till Marsfjäll Mountain Lodge för den här resan.

Planen för dagen är lite oklar. Jag har såklart mitt dokument med förslag på saker att se och göra, men det är så svårt att planera ibland. Det gäller ju att ha både ork och lust till att göra alla de där sakerna som finns med på listan och det är ännu lite oklart om vi har det idag.

Vi börjar dagen med att åka till dagens första vattenfall – Trappstegsforsen. En bilresa på sju minuter. Medan jag ställer upp stativet och fixar kameran så dukar Kenny upp vår frukost. Vi hade visst kvar en macka från Scandic’s frukostpåse sen i fredags och vi delar på den och äter varsin yoghurt med utsikt över det forsande vattnet. De andra smörgåsarna sparar vi till lite senare istället. Det är fortfarande väldigt tidigt på säsongen och allting kanske inte har öppet än. Så vi tänker att smörgåsarna får bli vår lunch istället.

Det blir bara några få bilder härifrån. Nu börjar jag inse att jag inte alls är på humör för någon fotografering med långa slutartider. Men det är okej det också.

Läs mer: Vi kör längs Vildmarksvägen under årets premiär på Sveriges nationaldag 6 juni 2020

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen
Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs - VIldmarksvägen

Trappstegsforsen - Vildmarksvägen

Trappstegsforsen - Vildmarksvägen

Trappstegsforsen - Vildmarksvägen

Trappstegsforsen - Vildmarksvägen

Trappstegsforsen - Vildmarksvägen

Trappstegsforsen - Vildmarksvägen

Trappstegsforsen - Vildmarksvägen

Trappstegsforsen - Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen
Vi rullar vidare längs Vildmarksvägen.

Dimforsen

Vi rullar sen vidare mot Stalon. Vi såg ett vattenfall, eller en fors med fint fall, under fredagskvällen då vi kom körandes på natten. Vi vet inte exakt vart det var men tänker att vi nog får syn på det. Men att åka åt motsatt håll blir ju inte riktigt samma sak och vi hittar inte riktigt platsen. Jag får däremot syn på en älgkalv som står vid en öppning i skogen. Men Kenny kör för snabbt och hinner inte stanna. När vi sen hittar en liten väg att vända på så har älgen hunnit promenera in mot skogen och vi ser bara hur det rör sig där bland träden.

Sen fortsätter vi köra och när vi ser den lilla skylten ned mot Dimforsen. Vi svänger av på den lilla skogsvägen ned mot forsen. Vi parkerar och promenerar längs en fiskestig tills vi hör dånet från det virvlande vårvattnet.

Trots att det inte har gått så länge mellan då vi stod där vid Trappstegsforsen så är det mycket som känns annorlunda. Kanske är det för att Dimforsens fall är mer mäktigt än Trappstegsforsen. Eller så har den där mackan och yoghurten gjort susen? Vi kommer nog aldrig få veta. Men här känns det lite roligare att stå och fota i en kortare evighet. För det känns lite som att vi står ganska länge där vid forsen. Men där och då så spelar tiden ingen roll och det är ingen av oss som bryr oss av att ens kolla någon klocka.

Jag har med både stativ och ND-filter för att kunna fotografera med lång slutartid även fast det är mitt på ljusaste dagen. Vi står nära vattnet och jag fångar bild efter bild. Egentligen så blir det ju samma motiv men ändå envisas jag med att jag ska bara ta en till bild… Som jag ofta gör och sen när jag går igenom bilderna i Lightroom slutar det ändå med att jag raderar många av kopiorna för att det är just det, nästan identiska kopior av varandra. Vem vet, en dag kanske jag lär mig att vara nöjd.

Läs mer: På väg mot Vildmarksvägen och Stekenjokk via nationalparker, vattenfall och forsar

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen

Dimforsen - Vildmarksvägen
Vi åker uppför sen lilla skogsvägen igen efter en härlig stund vid Dimforsen.

Litsjöforsen

Efter Dimforsen stannar vi till vid Litsjöforsen. Där flyger Kenny drönare och jag promenerar ut på klipporna med stativ och all utrustning. Är egentligen inte längre på humör för att fota men jag gör det för att jag borde. Det blir dock inga långa slutartider här den här gången utan jag kompromissar med mig själv. Men jag fotar för att jag ju ändå här nu och jag kan inte åka tillbaka lite senare.

Även om jag säkerligen kommer att göra just det. Återvända.

Litsjöforsen - Vildmarksvägen

Litsjöforsen - Vildmarksvägen

Litsjöforsen - Vildmarksvägen

Litsjöforsen - Vildmarksvägen

Litsjöforsen - Vildmarksvägen

Litsjöforsen - Vildmarksvägen

Litsjöforsen - Vildmarksvägen

Litsjöforsen - Vildmarksvägen

Litsjöforsen - Vildmarksvägen

Litsjöforsen - Vildmarksvägen
Utsikten från ovan.

Den dyra, men förbannat goda rödingrullen

När jag är nöjd med bilder och videoklipp så åker vi vidare. Stannar till längs vattnet i Saxnäs där vi ser en skylt som viskar om att vi kan få en rödingrulle här. Och just rödingrullen är något som är ett måste när man åker Vildmarksvägen. Det har jag fått lära mig här på internet.

Så vi kliver in i den lilla butiken som säljer fisk, rödingrulle och lite fiskeprylar. Köper med oss varsin rulle för 100 kronor styck. Priset känns saftigt men när vi en stund senare stannar till på en parkeringsplats och tar den första tuggan så har vi glömt prislappen. För den är god. Så otroligt god.

Nöjda med den sena lunchen så rullar vi vidare längs Vildmarksvägen. Jag fotograferar genom bilrutan. Vi orkar inte göra så många fler stopp. Är mätta både efter rödingrullen och på alla intryck. Åker förbi vägen mot Fatmomakke med ett löfte att återvända dit nästa gång. Förbi Klimpfjäll och alla vattenfall där. Dom finns kvar även nästa gång.

Nästa stopp blir vid Saxån. Jag tar några bilder på det forsande vattnet och Kenny monterar fast GoPro-kameran på bilhuven. Vi har parkerat framför en husbil där en dam sitter i framsätet och ler mot oss. Hon har en gullig hund i famnen. Idag ska vi filma hela resan över Stekenjokk utan några stopp. Tyvärr så är vädret otroligt tråkigt så filmen blir också ganska tråkig. Men vi försökte åtminstone. Ibland så räknas även det.

Vi stannar till vid en fors längs vägen. Även om vårfloder kan vara förrädiska så kan det samtidigt vara så otroligt vackra. Vi stannade till vid exakt samma ställe två år tidigare i mitten av juli och då fanns det inte alls mycket vatten här. Men nu med allt smältvatten så är det liv och rörelse i forsen.

Det duggregnar lite nu och jag är fortfarande egentligen inte alls så sugen på att fotografera. Samtidigt som jag ändå vill fotografera så jag tvingar mig själv till att stå där under det lätta regnet. Kenny sitter kvar och värmer sig i bilen. Även fast den inte är igång så är den fortfarande varmare än utomhus just nu.

Rödingklämma i Saxnäs - Vildmarksvägen

Rödingklämma i Saxnäs - Vildmarksvägen

Rödingklämma i Saxnäs - Vildmarksvägen

Rödingklämma i Saxnäs - Vildmarksvägen

Rödingklämma i Saxnäs - Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Rödingklämma i Saxnäs - Vildmarksvägen

Rödingklämma i Saxnäs - Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Stekenjokk - Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Vildmarksvägen

Fors längs Vildmarksvägen

Fors längs Vildmarksvägen

Fors längs Vildmarksvägen

Fors längs Vildmarksvägen

Fors längs Vildmarksvägen

Fors längs Vildmarksvägen

En av alla forsar längs Vildmarksvägen.
En av alla forsar längs Vildmarksvägen.

Sveriges mäktigaste vattenfall?

Nästa stopp blir Hällingåfallet utanför Gäddede. I regn och rusk. Kenny fryser men jag tycker det är skönt ute. Inte kallt, men inte varmt heller. Lagom. Släpar med mig.. Nej, Kenny släpar med sig mitt stativ till utsiktsplatsen för vårflodens mäktiga vattenfall. Men det visar sig vara helt i onödan för det är så mycket vattenånga i luften – både från regnet men också från vattenfallet – att jag inte ens orkar försöka mig på att fotografera med lång slutartid. Det är nog svårt att få till skarpa bilder för linsen immar igen snabbare än snabbt.

Vi promenerar till gångbron som går tvärs över vattenfallet. Jag går sakta över och kikar försiktigt över kanten. Kenny stannar kvar på den trygga marken och väntar på mig. Jag försöker skynda mig på och ta alla mina bilder, men Kenny tycker ändå att jag dröjer alldeles för länge.

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen
Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Gäddede - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen

Hällingsåfallet - Vildmarksvägen
Hej då Hällingsåfallet. Hej då regnet.

Regn och rusk längs Björnvägen i Jämtland

En stund senare så sitter vi återigen i den varma bilen. Vi kör längs grusvägen, eller Björnvägen, hela vägen till Strömsund. Ett misstag visar det sig för vi såg minsann ingen björn så vi hade ju lika gärna kunnat köra den vanliga asfalterade vägen. Men det är lätt att vara efterklok.

Det är här, längs Björnvägen, som vi äntligen får njuta av smörgåsarna från Marsfjällen. Vi har parkerat vid en liten väg med grönskande skog runt omkring oss. Regnet faller sakta emot vindrutan. Om smörgåsarna var goda? Ja, de smakade precis lika gudomligt som vi föreställt oss att de skulle göra. Kanske lite bättre till och med. Ett bra slut på en söndag.

Fast vi har fortfarande en bit att köra. Vi övernattar på Scandic igen, denna gång i Östersund.

Där checkar vi in sent som vanligt och jag duschar av mig allt damm från vårat äventyr längs Vildmarksvägen innan jag somnar gott i den nybäddade sängen.

Björnvägen Sverige

Björnvägen Sverige
Björnvägen Sverige

Björnvägen Sverige

Björnvägen Sverige
Regn och rusk längs Björnvägen i Jämtland.

Vill du läsa mer om Vildmarksvägen?

Tags from the story
,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *