Mot Trollsjön genom magiskt sagolandskap i Kärkevagge

Vandring till Trollsjön (Rissajaure) genom magiskt sagolandskap i Kärkevagge

Det här är en sån där dag som det ser ut som att vädergudarna inte ska vara på vår sida. Duntäcken till moln skymmer delvis sikten av bergen och vid frukost så funderar jag på om vi verkligen ska bege oss ut till Trollsjön idag. Under tiden jag funderar så börjar det falla regndroppe efter regndroppe. Inget spöregn utan mer som duggande regn som faller så fint att det knappt syns. Men vi ser det ändå.

Pappa kommer försiktigt med förslaget om att vi ska åka hem för det är ju inget roligt att befinna sig mitt ute i ett landskap utan skydd under regnoväder. Jag har i hemlighet samma tankar, men känner samtidigt att nej, vi är ju här nu. Vi kan inte bara åka hem. Även om det inte blir en tur till Trollsjön så ska vi åtminstone göra något annat under dagen. Sen kan vi åka hem.

Så efter frukosten som intas vid bordet i vår lägenhet som vi hyr av Katterjåkk Apartments så åker vi de dryga två kilometrarna till Riksgränsen, med förhoppningar om att det ska bli bättre väder om en stund. Vädret uppe vid fjällen kan snabbt växla om och vi hoppas att det är en sådan dag. För när vi vänder oss om och ser åt det motsatta hållet, mot Riksgränsen, då är det ändå ganska fint väder. Lite blå himmel och solens strålar kan skymtas bakom de fluffiga molnen. Väderappen är vid det här laget inget att lita på.

Vi stannar vid gränsen mellan Sverige och Norge en stund och sen kör vi en bit in i Norge. Bara för att vi kan.

Boendetips i området: Abisko – Björkliden – Katterjåkk – Riksgränsen

Läs mer: Abisko Canyon

Det är så vackert med dimma.

Vår lilla Riksgränsen-Norge utflykt varar i nån timme innan vi vänder tillbaka mot Katterjåkk. Där stannar vi till för jag vill ta en bild på vårt boende. Jag glömde att göra det innan vi åkte. Vi passar även på att äta lunch på Ebbes kök, där vi även åt middag kvällen innan. Restaurangen ligger i samma byggnad som hotellet och lägenheterna och har en fantastiskt utsikt över fjället Vassitjåkka (1491 möh) och sjön Vassijaure som brer ut sig mot norr. Det är full rörelse i lunchrestaurangen och strax efter oss kommer en busslast med ungdomar.

Vi har fortfarande inte bestämt oss för hur vi ska göra med Trollsjön. Tjocka moln hägrar över fjällen där vi eventuellt ska vandra men det regnar åtminstone inte. Vi tar beslutet att inte ta ett beslut förrän vi kommer till parkeringen där vandringen börjar.

Visste du att? Under 1950-talet så planerade man för störtlopps-SM skulle gå på Vassitjåkka och man byggde till och med en startkur där, även om det aldrig blev någon tävling.

Utsidan av Katterjåkk Apartments där vi bodde en natt.
Vyn från parkeringen där vi måste ta beslutet om vi ska vandra eller inte.
Vi var dock inte ensamma om att vilja besöka Trollsjön.

Trots vädret så är det ändå fullt med bilar vid parkeringen där vandringen börjar. Så pass många bilar att det står en hel rad med bilar parkerade längs E10:an då den lilla parkeringsplaten dessvärre inte rymmer så många bilar. Pappa tycker fortfarande att vi ska strunta i vandringen och åka hem.

Själv så tittar jag med osäkerhet bort mot bergen och jag minns att jag tänker, kan dom så kan vi. Det är fortfarande väldigt tjocka och låga moln i området, men inget regn just där och då. Vandringen ska heller inte vara alltför krävande enligt lillebror Jimmy som har sprungit till Trollsjön vid flertalet gånger under de tillfällen som han har varit på jobbresa till Riksgränsen för att sälja renkött till hungriga Norrmän. Men visst, några timmar får vi allt räkna med.

Vi byter våra joggingskor mot vandringskängor, för det handlar ju ändå om tusentals stenar som vi kommer att promenera över så det känns viktigt att ha bra skor för att undvika att trampa snett. Dessutom så har det regnat och kan vara lerigt längs vägen. 

De gånger Jimmy har sprungit till Trollsjön så har han haft vanliga joggingskor, men då har det även varit torrt underlag. Om du dessutom har lätt för att trampa snett så är det värt att ha ett par stadiga och rejäla skor. Annars behöver du inte ha värsta utrustningen för denna tur.

“Många platser, fjälltoppar och älvar i Swedish Lapland bär samiska namn, ofta namngivna efter sina karakteristiska egenskaper. Att tyda en karta över till exempel fjällområdet ger landskapet en annan, fascinerande dimension där bilden över området får ett eget liv.”

Swedish Lapland
Det är skyltat till Trollsjön redan vid parkeringen.
Nästa gång så vill jag även besöka fjällstationen vid Låktatjåkka.
Efter att ha bytt till vandringskängor så börjar vi promenera.

Trollsjöns ligger undangömd längst in i Kärkevagge, eller Geargevággi som det heter på nordsamiska.

Kärkevagge betyder Stendalen och är en drygt sex kilometer dal som ligger ca femton kilometer öster om Riksgränsen mellan bergen Vassitjåkka och Kärketjårrå.

Det som skiljer Kärkevagge från övriga fjälldalar är att det ligger tusentals stenblock utspridda över dalbotten. Storleken på dessa block är väldigt varierande och många är enormt stora. De allra största finns i den vall som dämmer upp Rissajaure och man tror att de är på flera tusentals kubikmeter. Med andra ord, stora som flervåningshus. Dessa block har hamnat där på grund av inlandsisen och berättar om en tid som vi aldrig fått ta del av. Landskapet i Kärkevagge är verkligen helt unikt och det är så värt att besöka platsen.

I slutet av dalgången så finns det en brant bergsvägg som tornar upp mot de glaciärklädda bergen Vássecohkka och Biran. Bergen skiljer Kärkevagge från en annan fantastiskt vacker dalgång (sägs det åtminstone, jag har inte varit där än…) som lystrar till namnet Kårsavagge. Eller Gorsavággi på nordsamiska. Det är rakt nedanför denna bergsvägg som du hittar Trollsjön som har bildats av en massiv vall av stenblock.

Trollsjön är 34 meter djup, är isfri endast under ca tre månader varje år och ska ha Sveriges största siktdjup. Under en klar dag så ska det vara möjligt att se hela vägen ned till botten av sjön och det är det jag har hoppats på att få uppleva. Trollsjön är en glaciärsjö som består av smältvatten och vattnet är helt sterilt – det lever alltså varken fisk eller alger i det klara och iskalla fjällvattnet.

Visste du att?

  • Trollsjöns nordsamiska namn är Rissajaure/Rissájávri
  • Rissajaure/Rissájávri betyder Sjön som glimmar som eld

Den första delen av vandringen går igenom björkskog, förbi den gamla järnvägsstationen Låktatjåkka och upp för en liten kulle som aldrig tar slut. Vi tror att vi ser toppen av berget vid ett flertal gånger men det är bara en synvilla som återupprepar sig gång efter gång.

När vi väl är uppe på toppen av “kullen” så ser vi det mäktiga landskap som kallas för Kärkevagge breda sig ut framför våra ögon. Det går en tydlig stig ända fram till sjön så du kan inte gå vilse.

Det går lite upp och ned längs stigen och vi möter både barn och äldre som är på väg tillbaka till parkeringen. Med andra ord så håller vi med Jimmy om att det inte är några svårigheter att ta sig fram.

I början av vandringen så går vi genom björkskog.
Järnvägsstationen vid Låktatjåkka är inte i bruk idag.
Det lilla stationshuset.
Här hittar vi även ett gammalt utedass.
Om det inte hade varit för bergen i bakgrunden så hade det känts som att gå i skogen hemmavid.
Vi kommer till en liten korsning med två val. Låktatjåkkastugan eller Trollsjön.
Självklart valde vi att gå mot Trollsjön!
Vi träffar en äldre man som var uppe lite tidigare än oss.
Uppe i fjällen så finns det friskt och rent vatten att fylla på vattenflaskan med. Se bara till att det är rinnande vatten.
Det är mycket uppför i början och det blir många vilopauser.
En ryggsäck med ett extra objektiv, en Pollypåse, vattenflaska och såklart kameran är med.
Ser du E10:an skymta där till vänster i bild?
Molnen/dimman ligger tjockt och tungt över landskapet.
Topptur någon?
Det är skönt att ta många men korta vilopauser.
Landskapet i Kärkevagge är verkligen unikt. Jag har nog aldrig sett något liknande.
Pappa vandrar lätt; en jacka runt axlarna (för det var ändå ganska varmt i luften trots molnen) och en keps.
Vi ska ta oss till det sista berget där i bakgrunden.
En liten pöl med vatten. Om du måste fylla på din vattenflaska så gör det inte här utan passa istället på att ta friskt vatten från någon av de rinnande vattendragen.
Vissa stunder är det lätt att tro att vi befinner oss i en sagovärld.
Stenar i olika storlekar och former finns att skåda längs vägen.
Förtrollande natur och molnen gör faktiskt att allt känns mystiskt.
Även om det skulle vara minst lika häftigt att promenera i “bättre” väder så är jag glad över alla moln som förhöjer stämningen.
Vi hittar blommor som växer fritt här uppe i fjällvärlden.
Även några blåklockor har hittat hit.
Ser ni de två människorna som står uppe på stenen?
Vi går förbi många krön.
Och ser färgglada stenar.
Stenar med mönster.
Vi hoppas att krönet där framme är det sista krönet vi ska passera.
Passar på att blicka bakåt.
Fler stenar.
Landskapet i Kärkevagge saknar helt skog.
Barn? Inga problem.
Vilopaus och pappa blickar tillbaka över dalen som vi har promenerat genom.
Vänder vi oss om så ser vi denna vy! Äntligen!
Vi hittar Fjällkvanne.
Det känns så roligt att äntligen vara framme vid Trollsjön.
Innan jag når sjön så hittar jag detta häftiga stenblock.
Det första jag gör när jag kommer fram till Trollsjön är att gå ned och känna på vattnet. Det är iskallt och perfekt för att fylla på min vattenflaska.
Låga moln omringar den trollska sjön.
Pappa försvinner in i dimman.
En av få bilder på mig.
Välförtjänt paus med iskallt trollvatten och en påse Polly som vi småäter ur.
Det finns vackra miljöer och det finns VACKRA miljöer.
Det spricker upp tillräckligt mycket för att jag ska lyckas fånga Trollsjöns vatten som helt plötsligt blir mer turkost än grått. Men tyvärr inte tillräckligt mycket för att jag ska lyckas fånga sjön i helhet.
En obligatoriskt skobild.
Om det hade varit strålande sol så hade jag förmodligen tagit ett dopp, men då det inte var det så får det blir nästa gång.
Jag passar på att fylla upp vattenflaskan innan vi börjar promenaden tillbaka.
En plats att leka vid?
Mot Trollsjön genom magiskt sagolandskap i Kärkevagge
Det skulle vara roligt att få se bergen torna upp bakom sjön så det här var nog inte sista gången jag går till Trollsjön.
Trollsk dimma som döljer landskapet bakom.
Jag är glad att jag har vandringskängorna på då det är lerigt vid vissa platser.
Vi är tillbaka vid de häftigaste klippblocken.
Dalen grönskar fint i juli.
Vilopaus bland vattenfall.
Mitt favoritklippblock. Så häftigt.
Mot Trollsjön genom magiskt sagolandskap i Kärkevagge
Nästa gång vill jag promenera nedåt i dalen också.
Kanske till och med tälta en natt? Vem vill hänga med?
Vi hittade ett stenblock som var riktigt platt.
Mot Trollsjön genom magiskt sagolandskap i Kärkevagge
Torneträsk kan skymtas där i bakgrunden. Ser du?
Det finns rinnande vatten lite här och var längs stigen genom Stendalen.
Jag fotograferade inte så mycket under de sista kilometrarna eftersom vi i princip gick tillbaka i våra egna fotspår. Såhär såg parkeringen ut när vi kom tillbaka.
Vi påbörjar den 28 mil långa bilresan hem till Mertajärvi.

Bil: Enklast är att parkera vid E10:an och promenera via den gamla järnvägsstationen Låktatjåkka. Det är ca 4-6 kilometer att gå, beroende på hur du går. Den väg som vi promenerade var ungefär 5 kilometer enligt min app. Det är skyltat mot Trollsjön och det är svårt att gå fel. Du kan också gå via Låktatjåkka fjällstation om du vill få en lite längre vandring.

Buss: Länstrafiken linje 91 trafikerar sträckan mellan Kiruna och Narvik under juni-september samt februari-april. Kliv av vid hållplats Låktatjåkka E10. Du kan köpa bussbiljett av busschauffören med kortbetalning eller så går det bra att köpa din biljett online. Aktuella tider och priser finns på Länstrafikens webbsida.

Tips! Vill du inte promenera ensam så erbjuder STF Abisko guidade turer till Trollsjön.

Similar Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

24 Comments

    1. Åh va glad jag blir att jag har lyckats inspirera dig till att resa norrut i framtiden 😉 Sverige är verkligen fantastiskt och landskapen i söder och norr är så annorlunda!

  1. Oi, for et spennende og vakkert sted! Skjønner godt at du vil holde det for deg selv. 😀 Jeg drømmer om å vandre langs Kungsleden i sommer/høst, kanskje jeg burde gjøre et stopp her på veien dit?

    1. Ja, det är ju verkligen så med vissa platser. Det tar lite emot att dela med sig, men det är samtidigt tråkigt att inte göra det. Att gå längs Kungsleden är nog vackert! Det passar ju perfekt att stanna en extra natt och besöka Trollsjön då 🙂 Du får gärna säga till om det blir en resa, så kanske jag kan göra dig sällskap en stund om jag befinner mig i närheten.

  2. Så fint at det var så godt tilrettelagt, lett for alle å finne frem!
    Ser ut som det var en utmerket tur, bare et spørsmål: Når er det myggsesong…?

    1. Ja, det var bra markerat så att man hittar. Dock skulle det nog inte vara några problem att hitta fram även utan skyltar. Myggsäsong är runt mitten av juni-augusti. Det varierar från år till år beroende på väder, men ungefär så.

  3. Så vakkert landskap, og det i nabolandet! Dere i Sverige ser ut til å være flinkere til å legge til rette for besøkende også. Det har jeg tenkt mange ganger. Flotte bilder!

  4. Ja Trollsjön. Bara namnet får en ju att vilja fara dit. Vem vill inte besöka en sjö med troll? Fast det kanske inte riktigt är det en hittar där 😉 så vackert trors väder och mycket nyttig info och såklart när en hittar din bror där då, inte för att jag vill köpa ngt renkött.

  5. Oj, där fick jag en ny måste-plats att besöka! Vilken plats! Vilka bilder! Och jag håller med dig om vädret – det är inte alls lika kul ur fotosynpunkt medklarblå himmel, jag älskar mystisk dimma och dramatiskt väder!

    1. Du får komma och hälsa på i norrland till sommaren så tar vi en promenad dit 😉 Och eller hur! Mycket bättre med dramatiskt väder och helst MASSA dimma!