Solo Roadtrip i USA – en sammanfattning av min resa genom The Great American West

Nu är det dags att sammanfatta den andra delen av min resa genom USA. Min roadtrip genom The Great American West och delstaterna Wyoming, South Dakota, North Dakota, Montana och Idaho. Denna resa var en personligt anpassad pressresa där jag själv valde ut vad jag ville se och upptäcka, även om resan gjordes i samarbete med just dessa fem delstater.

Med vinden i håret, musiken på högsta volym och med en ny destination vid varje horisont så har jag förälskat mig lite mer i landet där ingenting känns omöjligt. Jar har kört på landsvägar och motorvägar, upptäckt nationalparker och vackra bergssjöar, jag har tappat andan av vackra utsikter och insett att för varje ny plats jag upptäcker så finns det tusen till som är minst lika vackra. Men det är ändå något speciellt med norra USA och på ett sätt så känner jag mig så hemma där.

Men även om jag älskar att resa själv så kan det också vara väldigt ensamt, speciellt när en stor del av tiden spenderas i en bil. Det är inte alltid lika lätt att tvinga mig själv upp mitt i natten för att fånga en soluppgång, för jag har ingen som peppar på mig och säger att jag kommer att ångra mig om jag inte stiger upp. Det var heller inte lika lätt att motivera mig själv till att bege mig ut på några längre vandringar i björnland då det dessutom inte rekommenderas att man ska vara ute själv.

Trots allt det jag skrev ovan så har det varit helt fantastiskt. Och nu när jag är hemma så minns jag knappt de motgångar som jag ibland kände under resan. Jag kan inte förstå hur jag ibland tänkte eller kändes där och då. Jag är så glad över alla utsikter jag har fått se, över alla steg jag har tagit själv och över alla minnen som jag idag har kvar.

Så, här kommer min sammanfattning av min roadtrip genom The Great American West.

Efter att jag bloggar mer om resan så kommer jag fylla på detta inlägg med länkar till nya inlägg.

Dag 1 – Denver till Cheyenne

Det blir en tidig morgon och jag följer med de andra till flygplatsen för att säga hejdå innan jag rullar vidare mot Cheyenne. Efter att ha spenderat flera timmar med att försöka få ett fungerande SIM-kort till min mobil så ger jag upp och det slutar med att jag köper den billigaste mobilen jag hittar för att använda den som hotspot. Krångligt är ordet.

Jag checkar in på Little America Hotel som ligger i utkanten av staden och tar ett bad innan jag möter upp Piper från Visit Cheyenne för en middag på Wyoming’s Rib & Chop House. Senare på kvällen så går jag på konsert med Miranda Lambert.

Boende: Little America Hotel, Cheyenne

Dag 2 – Cheyenne Frontier Days

Idag är det dags för att se på den årliga paraden som hålls i samband med Cheyenne Frontier Days. Den håller på i drygt en timme och det är verkligen en imponerande syn. Denna parad kan även stoltsera med att ha flest hästar som medverkar.

Efter paraden så promenerar jag runt i downtown Cheyenne och fotograferar några av stadens välkända boots, tittar in i Cheyenne State Capitol och fyndar en surfbuss hos Bart’s Flea Market som är en av stadens loppisbutiker. Sen åker jag ut till Frontier Park för ytterligare en dag på rodeon. Besöker även Indian Village denna dag och njuter av en Indian Taco medan jag kollar på ett uppträdande.

Boende: Little America Hotel, Cheyenne

Dag 3 – Dags att åka mot South Dakota

Dagens första stopp är Crazy Horse Memorial och dit är det inte mindre än 43 mil och drygt 4 timmar.

Jag laddar upp med en stor vaniljlatte och en varm ost- och skinkcroissant från Starbucks. Bilresan dit är ganska tråkig, det är raka vägar och inte så mycket att se. Det enda stoppen som jag gör blir vid en bensinmack för att tanka och vid South Dakota skylten när jag passerar gränsen mellan de två delstaterna.

Jag åker sen på en kort guidad tur för att se på Crazy Horse Memorial lite närmare. Ett arbete som påbörjades år 1948 och som ännu inte är klart på långa vägar. Några timmar senare så åker jag 1880 Train, ett ångtåg som går mellan Hill City och Keystone.

Jag tänker även att jag ska hinna åka till Wind Cave National Park lagom till solnedgången men räknar lite fel på tiden så jag får istället njuta av solnedgången genom bilrutan.

Boende: Best Western, Custer

Fler inlägg om South Dakota

• Att se och göra i Hill City, South Dakota
• 1880 Train – tuffa runt med ånglok mellan Hill City och Keystone i South Dakota

Dag 4 – Morgonsafari i Custer State Park

Jag är uppe med tuppen för att åka på en safaritur i Custer State Park. När jag kommer dit visar det sig att det bara är jag och ett par som ska åka med på just den turen. Det känns lyxigt. Vår guide är väldigt trevlig och berättar om både det ena och det andra samtidigt som vi får uppleva naturen och möta alla bison som bor i parken. Rekommenderar verkligen morgonturen och ännu bättre, soluppgångsturen. Fördelen med just denna guidade tur är också att vi får åka på skogsvägar som annars inte hade varit tillgänliga för oss. Vi kan alltså ta oss till de platser där bisonhjordarna faktiskt befinner sig.

Senare så åker jag längs Needles Highway och besöker Sylvan Lake. Lyckas dock tajma in ett regnoväder under den sena eftermiddagen så min promenad runt Sylvan Lake blev lite kortare än jag tänkt. Jag åker istället tillbaka till nationalparken Wind Cave och spanar på bison fram till solen går ned.

Boende: Best Western, Custer

Läs mer om Custer

• Att se och göra i Custer, South Dakota
• Djur- och naturupplevelser i Custer State Park

Dag 5 – Ridning på morgonen och Mount Rushmore på eftermiddagen

Börjar morgonen med en ridtur i skogen vid Blue Bell Stables. Strosar sedan runt i Custer och fotograferar alla bisonstatyer som finns längs Main Street samtidigt som jag lyssnar till musiken som spelas i högtalarna som är utplacerade längs gatan.  Checkar ut och åker mot början av Iron Mountain Road som jag bestämt mig för att köra längs, på väg mot Mount Rushmore.

Enligt min reseplanering så ska jag vara vid Mount Rushmore redan vid tidig eftermiddag men det är snarare sen eftermiddag innan jag lyckas ta mig dit. Bestämmer mig för att invänta solnedgången vid monumentet och äter glass i väntan på mörkret. Vid klockan 21 så lyser de även upp monumentet och jag väntar även in det. Det var en häftig upplevelse att stå där i folksamlingen som sjöng nationalsången i mörkret samtidigt som de tände strålkastarna mot berget.

Boende: Comfort Suites, Rapid City

Dag 6 – Rapid City och Badlands

Eftersom jag inte hann se något av Rapid City under gårdagen så spenderar jag istället förmiddagen här. Strosar runt och kollar både butiker och fotograferar flera av de presidentstatyer som staden är känd för. Köper även med mig några kakor från Mountain Mary’s Cookies att ha som färdkost innan jag åker vidare mot Wall och Badlands på eftermiddagen.

Hinner bara checka in på mitt boende innan jag åker till Pinnacles Overlook i Badlands National Park precis i tid för solnedgången.

Boende: Days Inn, Wall

Läs mer om Rapid City

• En guide till Rapid City i South Dakota
• Promenera med presidenterna i Rapid City (City of Presidents)

Dag 7 – Från Badlands till Bismarck

Har ställt klockan till soluppgången men är alldeles för trött och kommer tyvärr inte upp i tid. Åker till Wall Drug Store på morgonen innan jag åker vidare till Badlands. Egentligen skulle jag haft en hel dag här men då jag hamnat efter i mitt schema så får det istället bli en halv dag istället. Det är olidligt varmt denna dag.

Idag står även flera timmars bilkörning på schemat – jag ska köra upp till Bismarck, North Dakota via Native American National Scenic Byway. Nu är jag verkligen ute mitt i landsbygden och allt jag ser är fält.

På kvällen ska jag äta middag med Fred från turistorganisationen där. Har helt missat att jag inte bara kommer att åka till en ny delstat utan även att det innebär byte av tidzon. Anländer lite senare än jag tänkt, men lyckas ändra tiden trots otroligt dålig mobiltäckning längs vägen jag kör. Middag blir på The Toasted Frog och där provar jag på att äta friterade pickles vilket är förvånansvärt gott.

Boende: EverSpring Inn & Suites, Bismarck

Läs mer om Bismarck

• Min miniguide till Bismarck och North Dakota

Dag 8 – Bismarck och The Enchanted Highway

Att ha varit på resande fot så länge börjar märkas och jag känner att jag blir trött mycket snabbare.

Tar därför en liten sovmorgon innan jag beger mig till North Dakota Heritage Center & State Museum där jag ska få en guidad rundtur. Tanken är att jag ska vara här max en och en halvtimme men det blir mer än det dubbla. Jag får nämligen möjlighet att följa med på en privat rundtur tillsammans med en paleontolog (du vet, som Ross i Vänner) som har besök av sin kusin med familj. Han tog oss med bakom låsta dörrar och jag fick bland annat känna på dinosaurieben. Inte något man gör varje dag precis.

Efter att äntligen ha kommit i fas med mitt schema under gårdagen så dröjer det inte alls länge tills jag inte längre är i fas. Köper med mig en vaniljlatte och en ost- och skinkcroissant från Starbucks vilket blir min lunch denna dag. Vill egentligen stanna en stund till i Bismarck men känner att jag inte har tid då jag ska träffa Gary Greff, mannen bakom The Enchanted Highway på eftermiddagen. Har tänkt att detta inte ska ta allt för länge men det gör det ändå.

Har planerat att stanna till för en kopp kaffe på The Brew i Dickinson men min GPS leder mig fel och jag hittar inte dit. Har ingen mobiltäckning här så kan inte heller kolla Google Maps. Jag är både trött och hungrig vid det här laget och tänker att jag ska återvända hit under morgondagen istället.

Stannar och fotograferar solnedgången vid Painted Canyon Overloook innan jag checkar in på Rough Riders Hotel i Medora. Är glad över att ha två nätter här men har lite svårt att sova efter att receptionisten berättar att det spökar här. Vågar inte göra en sökning för att läsa mer om detta just där och då men tänker att jag ska göra det sen.

Boende: Rough Riders Hotel, Medora

Läs mer om Theodore Roosevelt National Park

• Solnedgång vid Painted Canyon

Dag 9 – Medora

Idag står en ridtur i Theodore Roosevelt National Park på schemat och jag får en häst som inte alls gillar trafiken i början av ridturen. Är glad att jag inte är en total nybörjare för då hade jag nog hamnat på marken. Ridturen varar i ungefär en och en halvtimme och det är en härlig upplevelse att få uppleva parken på hästryggen. Har länge sagt att jag ska försöka rida mer under mina resor och jag tar äntligen tag i det.

Spenderas resten av dagen i Medora där jag besöker jag Chateau de Mores och North Dakota Cowboy Hall of Fame. På kvällen är dags för Pitchfork Steak Fondue och Medora Musical. Kan verkligen rekommendera musikalen om du är i Medora.

Boende: Rough Riders Hotel, Medora

Läs mer om Medora

• Att kliva tillbaka i tiden i den lilla cowboystaden Medora
• Medora Musical bjuder på underhållning i världsklass
• Chateau de Mores – en dröm om livet i vilda västern

Dag 10 – Theodore Roosevelt National Park

Jag utforskar mer av nationalparken innan jag lämnar North Dakota för denna gång. Kör en scenic drive som egentligen ska vara en loop men precis i slutet så är det något vägarbete så jag är tvungen att köra tillbaka samma väg. Ser inte så många bison här men däremot har jag turen och får möta några av de vilda hästar som lever i parken. Promenerar även till en vacker utsiktsplats i den stekande solen.

Sen så har jag 63 mil att köra och som vanligt så ligger jag lite efter i mitt tidschema så får hoppa över att göra några stopp längs vägen. Anländer ändå väldigt sent, nångång efter midnatt och när jag väl kommer fram till mitt boende i Livingston så önskar jag att jag hade mer tid här. För denna natt så övernattar jag i vad som blir mitt favoritrum under hela resan.

Boende: Murray Hotel, Livingston

Läs mer om Theodore Roosevelt National Park

• En dag i Theodore Roosevelt National Park
• En promenad längs Wind Canyon Trail

Dag 11 – Livingston, Paradise Valley, Bozeman och Helena

Spenderar några timmar på förmiddagen i Livingston där jag strosar runt inne i några butiker – spontanköper en skjorta som jag idag ångrar att jag köpte. Inte för att jag inte gillar den men för att jag tydligen redan hade köpt en liknande skjorta tidigare under resan men helt glömt bort det. Fotograferar runt omkring i staden och äter den godaste pizzan på Gil’s Goods.

Skulle egentligen ha åkt hyfsat tidigt härifrån för att hinna till Helena då jag hade en inplanerad båttur vid Gates of the Mountains, men inser att jag aldrig kommer hinna så skickar iväg ett mail om det och hoppas på att det går att boka om båtturen till morgonen efter.

Spenderar någon timme i Paradise Valley och sitter längs Yellowstoneflodens kant och njuter av sommaren. Önskar att jag hade mer tid här, och något sällskap, för då hade jag spenderat dagen på floden istället för bredvid.

Åker vidare och strax innan Bozeman så kommer jag på att jag velat besöka Montana Grizzly Encounter så stannar till där. Från parkeringen så ser stället väldigt litet ut och inte alls som jag förväntat mig. Velar lite men bestämmer mig ändå för att gå in.

Anländer till Helena på kvällen och som vanligt så checkar jag in efter mörkret.

Boende: Best Western Premier Helena Great Northern Hotel, Helena

Läs mer om Montana

• Att se och göra i Livingston, Montana
• Att se och göra i Bozeman, Montana
• Bozeman Hot Springs – ett hett utflyktstips i Montana

Dag 12 – Downtown Helena och Under Canvas-glamping

Strosar runt i downtown Helena och besöker Reeder’s Alley. Jag promenerar också runt i området där jag övernattat och äter en god ost- och skinkcrepé på Creperie On Last Chance Gulch.

Vet inte riktigt vad som händer med tiden men helt plötsligt är det eftermiddag och jag måste börja åka vidare då jag har ca 35 mil att köra. Jag ska dessutom prova på glamping hos Under Canvas West Glacier och vill gärna hinna uppleva området innan mörkret.

Skulle egentligen ha kört via Going-to-the-Sun road men väljer en annan väg som ska gå snabbare istället. Passerar Seeley Lake och Swan Lake som jag mer än gärna vill återvända till. Är förälskad i Montana och jag känner mig mer än hemma där.

Boende: Under Canvas, West Glacier

Dag 13 – Glamping, Whitefish och Going-to-the-Sun road

Natten i mitt glampingtält blev inte riktigt så härlig som jag sett framför mig. Hade besök av gigantiska spindlar och jag är ganska så rädd för just spindlar. Så sov inte så jättebra, även om själva upplevelsen att lyxa till det med en mjuk och stor säng inne i ett stort tält är en toppenidé. Och trots spindlarna så vill jag gärna göra om detta.

Det känns också väldigt bra att vara tillbaka i detta område – vi stannade till här lite kort under husbilsresan och även om vi inte hann se så mycket av just den västra delen av Glacier så har jag desto mer tid till det nu. Är dock inte alls sugen på att åka in till parken efter att jag checkat ut från Under Canvas och åker istället till Whitefish och strosar runt där. En väldigt mysig liten stad.

Har två tommar dagar på schemat vilket känns härligt. Egentligen hade jag velat ha några fler så att jag verkligen hade känt att jag kunde ta det lugnt utan krav på att jag måste uppleva något. Men försöker ändå att tänka att jag kan göra precis vad jag vill även om det så är att bara hänga på hotellet.

På väg till hotellet som jag bokat samma dag så kommer jag på att jag nog ändå vill åka in till Glacier lagom till solnedgång, så det gör jag. Checkar istället in efter mörkret vilket känns som standard för denna resa.

Boende: Country Inn & Suites by Radisson, Kalispell

Läs mer om Montana

• Going-to-the-Sun Road i Glacier National Park

Dag 14 – Going-to-the-Sun road och Glacier nationalpark

Jag planerar att stiga upp i mörkret och vara på plats i Glacier vid soluppgång men är alldeles för trött för det. Det blir istället en ordentlig sovmorgon och förmiddag på hotellet. Välbehövligt och jag kastar allt dåligt samvete åt skogen. En paus från upplevelser behövs ibland, speciellt under en lång resa.

På eftermiddagen så åker jag hela Going-to-the-sun road från West Glacier till St Mary. Anledningen att jag åker hela vägen till St Mary är för att jag bestämt mig att jag vill äta på Johnson’s of St Mary igen – älskade deras koncept med family style dinners och såklart även den goda maten. Att vägen dit är otroligt vacker är heller ingen nackdel.

Boende: Country Inn & Suites by Radisson, Kalispell

Läs mer om Montana

• Going-to-the-Sun Road i Glacier National Park

Dag 15 – Från Glacier till Missoula

Jag spenderar förmiddagen i parken, ett sista besök för denna gång. Hinner med en snabb promenad längs med Trail of the Cedars Nature Trail och har sån otrolig tur och får parkering direkt. Det är väldigt mycket folk i parken denna förmiddag och att köra tar mycket längre tid då det är massor av bilköer.

Jag hade även tänkt att fotografera lite vid Logan Pass och gå en bit längs den vackra leden till Hidden Lake som vi vandrat tidigare. Men jag får ingen parkering och är tvungen att ge upp till sist för jag ska träffa Lucy som arbetar med PR för Montana på Scotty’s Table i Missoula på kvällen.

Trots all tid jag hann spendera i parken så känns det som att jag inte alls hann med allt jag ville se och göra där. Precis som med Yosemite så vet jag att Glacier är en park som jag kommer att återvända till och gärna snart. Det finns så många vackra vandringsleder där och glaciärsjöar som jag vill se.

Om jag hade haft sällskap med mig under denna resa så hade jag definitivt valt att återvända till Many Glacier-området för att göra åtminstone en till dagsvandring. Men eftersom jag var ensam så kändes det inte helt tryggt då det är mycket björn i området.

Boende: Red Lion Inn & Suites, Missoula

Dag 16 – Från Montana till Idaho

Eftersom jag hade lite ont om tid under gårdagen så väljer jag att åka tillbaka för att köra igenom National Bison Range. Stannar till vid Windmill Village Bakery och köper en färskgräddad munk med glasyr på som är fantastisk god. Och då gillar jag egentligen inte ens munkar, förutom de med vaniljsmör inuti. Fick rekommendationen av Lucy under gårdagens middag och är så glad över att jag inte hann stanna där under gårdagen, för då var det stängt.

Kör längs med Red Sleep Mountain Drive i National Bison Range och ser några få bison. Det är inte förrän jag närmar mig slutet av vägen som fler bison dyker upp, längs Prarie Drive. De är dock alldeles för långt borta för att jag ska få några bra bilder, trots mitt zoomobjektiv. Jag har kört så många vackra vägar denna sommar att jag känner att även om det är en fin väg att köra så hade jag kanske valt att skippa den om jag vetat om att jag inte alls skulle få se massa bison. Men sånt är svårt att veta i förväg.

Spenderar sen några timmar i Missoula innan jag rullar vidare mot nästa destination – Stanley i Idaho. En kort liten resa på drygt 50 mil där det även är några vägarbeten längs rutten. Borde inte bli förvånad vid det här laget men anländer såklart efter mörkret.

Boende: Triangle C Cabins, Stanley

Dag 17 – Redfish Lake och Stanley Lake

Vaknar upp med feber under natten och alla mina planer på en tidig morgon förblir planer. Även fast jag så gärna helst skulle vilja bege mig ut bland dimma och soluppgång så känner jag att jag behöver vila. Avbokar alla mina planer för förmiddagen inklusive en ridtur bland Sawtooth Wilderness som jag än idag önskar att jag orkat göra. Istället sover jag bort hela förmiddagen.

På eftermiddagen känner jag mig bättre och åker till Redfish Lake, där står båttur runt sjön på schemat. Det känns som en alldeles lagom ansträngande aktivitet denna eftermiddag. Är sugen på att bada under de stunder som solen lyser värmande, men när jag kliver i det kalla vattnet så är det molnigt och jag ändrar mig snabbt. Äter en tidig middag på Limbert’s.

På kvällen så åker jag till Stanley Lake då jag blivit rekommenderad det av en dam som jag träffade under eftermiddagens båttur. Det skulle tydligen vara väldigt vackert där och hon har så rätt. Det blir ingen riktigt magisk solnedgång där men istället så fångar jag sjön och bergen i det vackraste blå ljuset.

Det börjar sedan även blixtra massor och jag står vid strandkanten och försöker fånga blixtarna på bild men det visar sig vara väldigt svårt. Lyckas dock få till några bilder som jag är otroligt nöjd med.

Blir sen lite rädd när det börjar knaka i kvistar en bit från mig där jag står och känner att jag inte vågar stå kvar där själv. Det är mörkt och när jag inser att björnsprayen ligger kvar i bilen och inte i min väska så känner jag att det är dags att åka tillbaka till Stanley och min stuga.

Boende: Triangle C Cabins, Stanley

Läs mer om Idaho

• En båtresa på Redfish Lake i Stanley, Idaho
• En kväll vid Stanley Lake

Dag 18 – Varma källor, spökstäder och ett vattenfall

Känner inte av någon feber längre men känner mig både orkeslös och trött. Hade tänkt att vandra denna dag men åker istället till Custer som är en gammal spökstad. Det känns som en lagom krävande dagsutflykt. På vägen stannar jag till vid Sunbeam Hotsprings. Har även planerat att stanna till vid Box Boat Hot Springs men lyckas inte hitta platsen vid första försöket och vips är jag tillbaka i Stanley.

Tänker att jag ska åka tillbaka lite senare men glömmer helt bort det efter att ha spenderat en stund vid Stanley Lake igen. Känner att jag har mer ork på eftermiddagen så jag påbörjar en kortare tur på några kilometer till ett vattenfall. Har dock lite otur med vädret och en bit in på leden så väljer jag att vända tillbaka då jag inte vill vara där ute i regnoväder. Är dessutom andra gången som jag inser att jag inte fått med mig björnsprayen.

Det närmar sig kväll innan jag lämnar Stanley-området och börjar köra mot nästa destination som är Hailey. Skulle egentligen även stanna till i Sun Valley och Ketchum på väg dit men hinner inte så tänker att det får jag göra under morgondagen.

Boende: Wood River Inn, Hailey

Läs mer om Idaho

• Custer Ghost Town – en spökstad bland bergen i Idaho
• En bra guide till Sunbeam Hot Springs

Dag 19 – Sun Valley och Craters of the Moon

Spenderar förmiddagen i Ketchum och Sun Valley där jag strosar runt bland butiker och mysiga gator. Dessa ställen är väldigt populära under vintertid då det är skidåkning som gäller. Funderar på om jag ska offra några dollar och åka upp på ett av bergen men väljer bort det även om det säkert är vacker utsikt däruppe.

På eftermiddagen kör jag igenom Craters of the Moon som är ett nationalmonument. Landskapet där är helt otroligt och även fast jag sett bilder därifrån så är det svårt att ta in. Här kör du längs en scenic loop och så kan du stanna vid olika utsiktsplatser. Jag går även längs en av de korta promenaderna som finns där, samt promenerar rakt upp för ett svart sandberg. Hinner dock bara precis komma upp när jag inser att mitt batteri är på väg att dö och jag inte har med mig något i reserv.

Åker vidare lite innan solnedgången då jag vill försöka komma fram till mitt boende för natten i tid. Men som vanligt så anländer jag långt efter det blivit mörkt. Vid incheckning så får jag frågan om jag vill boka in en tid för att bada i deras varma pooler. Det ingår visst i boendet. Jag som varken visst att de hade varma pooler tänker att det ska jag göra så jag skriver upp mig i deras schema. Bokar först en tid i deras bubbelpool som finns utomhus och sen en tid till den varma poolen som finns inomhus.

Boende: Riverside Hot Springs Inn, Lava Hot Springs

Dag 20 – Bad i varma pooler, ett besök i en spökstad och potatismuseumet

Jag har inte alls sovit bra under natten men lyckas ändå ta mig upp i tid så att jag ska hinna bada på morgonen. Har dock lite svårt att kliva i både bubbelpoolen och den vanliga poolen – det är alldeles för varmt vatten! Äter sen även frukost för första gången på länge innan jag promenerar till Lava Hot Springs Hot Pools för att bada i deras varma pooler. Trots att jag är där tidigt så är det ändå mycket folk. Det är också även riktigt varmt vatten i alla pooler här och jag klarar inte riktigt av att bada allt för länge i den värmen.

Även fast jag konstant ligger efter min tidsplanering så känner jag mig inte speciellt stressad, utan tänker att allt får ta den tid det tar. Även om det betyder att jag kommer fram till varje boende sent på kvällarna. Med det i tankarna så väljer jag att åka till en annan spökstad som jag läst om, Chesterfield. Har egentligen bara tänkt att jag ska åka dit, ta några snabba bilder och sen åka vidare. Men när jag stannar till vid Holbrook Mercantile så börjar jag prata med två damer som frågar om jag vill gå in i några av byggnaderna.

Även fast jag känner att jag kanske inte riktigt har tid med det så hör jag mig själv säga att en byggnad kan jag nog klämma in. De väljer ut The Meeting Place och jag följer efter min guides bil. Det slutar med att vi besöker ytterligare tre byggnader till. Jag får dessutom skriva min autograf på min guides faktapapper – för att jag är från Sverige och de inte alls får många internationella besökare.

Åker sedan vidare några timmar senare och stannar till vid Idaho’s Potato Museum i Blackfoot. Där får jag lära mig allt om potatisen och i caféet så köper jag mig potatisglass som faktiskt inte alls smakar så tokigt. Testar även den lokala favoriten Idaho Spud, godiset som är en kombination av kokos, marshmallow och choklad. Smaken är helt okej men jag har svårt för konsistensen.

Rullar sen vidare till nästa destination som egentligen inte alls var inplanerad från början. Men jag kände att jag ville återvända dit även om det bara var för en dag. Hinner varken fram till tidig eftermiddag, eller till solnedgången som jag planerat men spenderar kvällen med att bada i min hot tub som finns bredvid min kingsize säng. Tänker att sånt är livet, det blir inte alltid som man planerat.

Boende: Miller Park Lodge, Jackson

Läs mer om Idaho

• Chesterfield Historic Place – en välbevarad spökstad i Idaho

Dag 21 – En morgon med the Grand Tetons

Sover mig igenom de första solstrålarna men är ändå uppe tidigt. Dimman svävar omkring där jag kör och jag dricker en vaniljlatte för att vakna till liv. Har planerat att köra Moose-Wilson road men har otur och möts av vägarbete efter en stund och inser att jag inte kan köra längre.

Velar lite om vart jag ska åka men hamnar efter en stund vid Oxbow Bend där jag får jackpot i foto-lycka. Spenderar alldeles för lång tid där då det är så vackert. Jag är helt ensam dessutom då jag valt att promenera några meter ned till vattenbrynet. Uppe vid parkeringen är det däremot fullt med folk men jag märker knappt av dem där jag står vid vattnet.

Tiden rinner iväg alldeles för snabbt och snart så måste jag börja åka vidare mot nästa destination, Laramie i Wyoming. Det är en resa på 62 mil och drygt 6 timmar. Som sedan blir närmare 8 timmar då jag blir stående pågrund av en bilolycka och vägen är helt avstängd. Blir tvungen att flytta fram min inplanerade middag med Scott från Visit Laramie och måste hoppa över att köra genom Snowy Range Scenic Byway som jag sett så fram emot. Tänker att jag får åka tillbaka dagen efter istället och det rekommenderar även Scott mig att göra då vi sitter på Sweet Melissa’s och äter en sen middag.

Boende: Holiday Inn, Laramie

Dag 22 – Downtown Laramie

Efter gårdagens tidiga morgon, långa körning och sena kväll så orkar jag inte upp så tidigt som jag hade velat. Jag hade ju tänkt att jag skulle komma iväg riktigt tidigt denna morgon för att hinna med att köra längs Snowy Range Scenic Byway men efter att ha spenderat några timmar i downtown Laramie så inser jag att jag inte kommer att hinna med det utan att stressa ihjäl mig.

Jag vet ju att även om det ska ta 2-3 timmar att köra där så skulle det säkert ta mig dubbla den tiden med alla mina fotostopp. Och jag vill inte känna att jag bara stressar igenom det. Så jag väljer att hoppa över den vägen och kör istället mot Denver där jag ska övernatta under min sista kväll. Det får istället bli en av de platser som jag förhoppningsvis får möjlighet att återvända till under en annan resa.

När jag valde mellan att övernatta i antingen Laramie, Cheyenne eller Denver så kändes det enda rätta att välja Denver då avgångstid för mitt flyg var klockan 11. Jag skulle alltså ha behövt åkt otroligt tidigt för att checka in i tid, samt även lämna tillbaka bilen vilket kändes dumt att ens chansa på. Så jag bokade boende i närheten av flygplatsen och nära Avis uthyrningsplats.

Boende: Comfort Suites Denver International Airport

Dag 23 – Hemresa

Jag lämnar tillbaka hyrbilen utan problem och åker med Avis shuttlebuss till flygplatsen. Är ganska trött vid det här laget för jag har inte sovit en blund under natten.

Det strulade lite med hotellet jag hade bokat – jag hade en bekräftad bokning via Booking.com men när jag kom dit på sa de att de inte hade något rum till mig. Blev istället skickad till ett annat hotell som visade sig kosta mer än det jag bokat och jag ville såklart inte betala mer då jag faktiskt hade en godkänd bokning. Det slutade med att jag fick betala ca 15 dollar extra för skatter vilket jag gick med på.

Så när jag hade packat ur bilen så var klockan närmare ett redan och jag behövde nu börja packa om allt i resväskan vilket tog sin tid. Jag kände också att jag hellre är uppe hela natten och försöker sova på flyget istället, än att sover några få timmar och riskerar att vara så trött att jag inte vaknar i tid.

Sover väldigt bra både under resan mellan Denver och Chicago, samt långflygningen mellan Chicago och Stockholm. Lyckas ändå bli drabbad av jetlag från denna resa – kanske för att jag varit borta så länge? Jag brukar inte ha några större problem att ställa om tiden när jag anländer till USA, men det är värre när jag kommer hem. Har dock aldrig drabbats så hårt som jag gör efter denna resa. Tre veckor senare så har jag fortfarande inte riktigt ställt om mig till svensk tid.

Oh darling, let’s be adventurers finns även på Facebook och Instagram.
Följ även gärna bloggen på Bloglovin för att inte missa några inlägg.